– Vi jobbar ju enligt hälso- och sjukvårdslagen. Att ge vård efter behov är det som ska styra oss. Jag är ingen gränspolis, det ingår inte i min yrkesutövning, anser jag.

Inom förlossningsvården handlar det heller inte bara om att se till den födande kvinnan, säger hon.

– Vi har ju ytterligare en individ, kanske ett ofött barn, att ta hänsyn till, och jag har kollegor som jobbar i hela kedjan med gravida. Det här går inte. Vi måste kunna utföra vårt arbete i lugn och ro, ta hand om de kvinnor och familjer vi ska och inte känna att vi har rapporteringsskyldighet på något sätt, säger hon. 

Inte pratat mycket

Malin Bergander har jobbat som barnmorska i 25 år och är förtroendevald för Vårdförbundet. Hon kände direkt när förslaget kom att det är emot hennes principer att ange patienter. Ändå har hon och kollegorna inte pratar så mycket om det.

– Jag tror att folk tycker att det är så orimligt att det inte kommer att gå igenom, så det är inte ens en fråga riktigt, om jag ska vara helt ärlig. Det är så självklart att det inte ingår i våra arbetsuppgifter att sköta det här.

Om lagen ändå blir verklighet och du blir skyldig att ange patienter, skulle du ringa polisen?

– Nej det tror jag inte. När folk kommer till oss håller de på att föda barn, det är inte det första jag tänker på. Vi tar ju hand om det de söker för i första hand, det är inte alltid vi får upp ett id-kort förrän alltihop är över. Ska jag ringa polisen då? Tanken att ange en patient är emot mina principer. Det ska inte åligga oss, säger hon.