Susanna Dahlby arbetar på ungdomsmottagningen i Skene utanför Borås och är en av de barnmorskor runt om i landet som de senaste månaderna genomfört sparkraven. Att prova sig fram till rätt piller kräver både tid och tålamod men nu finns det enligt Susanna i praktiken bara två olika sorters p-piller att välja mellan inom ramen för p-pillersubventionen. Något som hon tror kommer att leda till att fler tjejer nobbar p-piller helt.

– Om man testar ett piller och det inte funkar så finns det inte så mycket att välja på. Om tjejerna ställs inför valet att äta ett piller som de inte mår bra av eller inget alls, då ligger det nära till hands att man chansar lite, säger hon.

Hon poängterar också att reglerna riskerar att göra livet tuffare för tjejer som redan är socialt utsatta.

– Om man är en trygg tjej, med goda relationer till sina föräldrar och bra ekonomi så kommer man kanske inte att påverkas. Men andra kanske inte vill berätta för sina föräldrar att de äter p-piller.

Hon säger också att många av de yngre tjejerna hon möter till en början är tveksamma till att överhuvudtaget börja med p-piller. En del för att de har hört skräckhistorier från äldre syskon eller kompisar som mått dåligt av sina p-piller, problem det ofta går att komma till rätta med, enligt Susanna.

– Det är inte så att jag står med en pekpinne och talar om för dem vad de ska göra. Men jag behöver hjälpa dem in på rätt spår, och det är enklare om jag har alternativ. Om jag kan säga ”ok, det där funkade inte för dig, men det här kan vara värt att testa”. Men det har jag ingen möjlighet att göra nu, säger hon.

Susanna Dahlby har svårt att uppskatta hur många av de tjejer hon möter som drabbas av att p-pillerutbudet blivit snävare. Och egentligen tycker hon inte att antalet drabbade tjejer borde ha så stor betydelse.

– Det är tillräckligt illa om en enda 15-åring tvingas in i en abortsituation, när man vet att man hade kunnat hjälpa henne.