– Det handlar om okunskap. Man förstår inte att kultur har stor betydelse för små barn, säger Cay Corneliuson, på den statliga myndigheten Kulturrådet.
De första fyra åren av en människas liv är de år då hjärnan utvecklas mest. Därför har det stor betydelse om barn får möta kultur tidigt.
– Ju tidigare man sätter in insatser desto större skillnad gör de i barns utveckling. Det är viktigt att alla sinnen blir stimulerade och det är lättare med små barn. De är otroligt mottagliga, säger Cay Corneliuson, som är handläggare på Kulturrådet och arbetar med läsfrämjande.
Hon ger exempel från Storbritannien där forskning visar att de barn som fick tillgång till böcker, sånger och ramsor redan som bebisar blev bättre på att läsa när de blev äldre.
– Klyftorna mellan barn med välutbildade föräldrar och andra barn har ökat i Sverige. Om man sätter in läsfrämjande aktiviteter för en ettåring kommer barnet att klara sig bättre i skolan. Och för en ettåring handlar lästräning om att få uppleva musik, teater och ramsor, säger hon.
Men i Örebro är de yngsta barnen inte en grupp som man satsar några större kulturpengar på. Av de nästan sju miljoner som delas ut till olika kulturföreningar i Örebro är bara 260 000 kronor, eller 3,8 procent, öronmärkta för barn under sex år. Hur mycket av den övriga kulturbudgeten som kommer de minsta till del är det ingen som riktigt vet. Men klart är att Kulturskolans omfattande verksamhet framför allt riktar sig till barn över nio år, studieförbunden riktar sig huvudsakligen till barn över 13 år och Bio Roxy riktar sig till skolbarn.
– De yngsta får inte mycket pengar härifrån, säger Jan Rindar som arbetar med att dela ut bidrag till olika kulturföreningar. Han berättar att ansvaret för kultur för barn i förskoleåldern inte har någon samordning. På 1980-talet fanns en barnkulturgrupp som ansvarade för den gruppen. Nu är det upp till varje förvaltning att sköta det.
– Det borde finnas mycket kultur inom förskolan. Det är i den åldern man etablerar en förståelse för kultur och man tränar olika uttryckssätt, säger han.
Inga centrala avtal
Men inom förskolan finns ingen central budget för kultur. Skolan har avtal med både Länsteatern och Teater Martin Mutter och många skolbarn går regelbundet på Svenska Kammarorkesterns skolkonserter. Men de yngre barnen har inga centrala avtal att luta sig mot. Där blir det upp till varje förskolechef att själv välja om man har råd att köpa in en teaterföreställning eller gå på musikuppträdanden.
– Jag tror att man missar möjligheter att påverka barn i deras utveckling. Det är tråkigt att man inte förstår hur stor betydelse kultur har för små barn, säger Cay Corneliuson.
Mirja Mattsson
"Förskoleteater utsåld direkt" - Läs mer av ETC:s granskning av kulturen i Örebro här.
Hallå där,
Thomas Esbjörnsson, (S) ordförande för programnämnd barn- och utbildning i Örebro.
Tycker du att det är viktigt med kultur för förskolebarn?
– Ja, det är viktigt genom hela skoltiden. Hur man prioriterar mellan åldrarna är en fråga som vi inte har diskuterat kring. Men det är något som vi skulle behöva titta på.
Varför satsas inte mer på den gruppen?
– Jag tror att det är så av tradition. Man har varit van att rikta sig till de äldre barnen. De avtal som finns med exempelvis teatrar är gamla och det finns inga nya beslut kring de här frågorna.
Hur kommer ni att göra i framtiden?
– Det största problemet i dag är likvärdigheten. Det är viktigt att alla barn i Örebro får samma möjligheter. Det behöver vi titta på eftersom det har kommit kritik från skolor utanför tätorten och även inne i centrala Örebro skiljer det sig mycket åt mellan skolorna. I samband med att vi ser över det, tycker jag personligen, att vi ska fundera över hur vi ska göra så det blir en jämn spridning genom hela skoltiden. När får man gå och se kammarorkestern, gå på bio, se konst och se teater? Jag tycker att man måste se skoltiden som en helhet.
