Men nu höjs röster, framförallt från jurister och forskare, som menar att ett inkorporerande av konventionen i svensk lag i bästa fall är meningslöst, men i värsta fall kan försvåra arbetet med barns rätt. Fredrik Wersäll är hovrättspresident för Svea hovrätt och menar att konventionen inte lämpar sig som lag.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– En konvention av det här slaget riktar sig i grunden inte till enskilda utan till stater, så att de kan anpassa sin nationella lagstiftning till konventions krav. Det är väldigt tveksamt om konventionen har precision nog att lämpa sig för användning i domstol, säger Fredrik Wersäll.
För oprecisa krav
Som exempel nämner han barns rätt till en bra skola, vilket är ett för oprecist krav för att ha i en lag. Det blir också ett demokratiskt dilemma eftersom politiker då avsäger sig makt, menar Fredrik Wersäll.
– Det blir då domstolarna som blir de suveräna uttolkarna av konventionen, och politikerna disponerar då inte längre över hur konventionen ska tolkas, säger han.
Fredrik Wersäll understryker att ett inkorporerande inte är ett enkelt sätt att stärka barns rättigheter, men att det inte heller är något dramatiskt ingrepp i svensk lag.
Forskare på Linköpings universitets institution ”Tema barn” har i sitt remissvar framfört åsikten att det inte framgår av regeringens utredning om det verkligen blir ett bättre skydd för barnens rätt, och att konventionen är en kompromiss som kan få oönskade effekter om den blir lag.
”Barn tas inte på allvar”
Men på svenska Unicef har man kampanjat för att barnkonventionen ska bli lag och Christina Heilborn som är chefsjurist där håller inte med kritikerna.
– Konventionen är en förutsättning för att göra barns rättigheter starkare. Sverige skrev under den 1990 men vi kan konstatera att så länge den inte har status som svensk lag så kommer den inte tas på tillräckligt stort allvar inom rättsväsende och myndigheter, säger hon.
Hon menar att de flesta bestämmelserna i konventionen är tydliga, och att det redan i dag finns lagar som mer liknar målsättningar.
– Det är klart att det finns svårigheter, och att intresseavvägningar kommer att behöva göras, men det görs ju redan i dag. Det som behövs är ett rejält fundament som handlar om barns rättigheter, som alltid gäller och ska tillämpas. Det kommer att bli den stora skillnaden, säger Christina Heilborn.
Tidigast 2020
Barnminister Åsa Regnér (S) menar att regeringen tar till sig av kritiken och har beslutat att inte låta lagen träda i kraft förrän tidigast 2020.
– Tiden fram till dess ska vi använda för att gå igenom annan lagstiftning för att se hur den stämmer överens med barnkonventionen och utbilda myndigheter, organisationer och beslutsfattare i vad det här faktiskt innebär, säger Åsa Regnér till SVT.
