– Vår vision är att inga barn ska behöva drabbas av vräkningar. Hemmet ska vara en trygghet i tillvaron och det är inte alls bra för barnen att behöva lämna det, säger Marina Johansson (S) som är kommunalråd för sociala frågor.
Hon menar att Göteborg ändå är på rätt väg när det gäller vräkningar. Samma år som nollvisionen infördes vräktes 42 barn och sedan dess har siffran sjunkit med några få undantag. Förra året vräktes bara nio barn och Marina Johansson är nöjd över nedgången.
– Vi försöker verkligen jobba med de här familjerna i ett tidigt skede och hitta ett bra samarbete mellan socialtjänsten, fastighetsägarna och budget- och skuldrådgivningen, säger hon och påminner om att barnen inte nödvändigtvis blir hemlösa när de vräks.
– Av de nio barnen som vräktes förra året bodde bara tre permanent i bostaden de vräktes ifrån. Tre av dem bodde där växelvis och tre var så kallade umgängesbarn.
”Ibland hjälper det inte”
Förra årets rekordlåga siffra håller dock inte i sig – hittills i år har minst elva barn blivit vräkta från sina boenden. Ändå ska mycket till för att en barnfamilj ska vräkas.
Enligt kommunens strategi mot hemlöshet ska socialtjänsten i stadsdelarna alltid besöka en familj innan det tas ett beslut om vräkning. Dessutom har fastighetskontoret möjlighet att ta över en barnfamiljs hyreskontrakt tillfälligt och hyra ut till dem i andra hand. Men det händer att samhällsinsatserna inte är tillräckliga – något som visade sig senast i somras när en kvinna tog livet av sig själv och sina fyra barn samma dag som hon skulle vräkas från sin lägenhet i Gårdsten.
– Ibland hjälper det inte att man följt riktlinjerna och jobbat hårt från socialtjänstens sida. Om det går hela vägen till vräkning är problematiken så komplicerad att det är svårt att hjälpa till, säger Marina Johansson.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Den absolut vanligaste anledningen till att man vräks är att man har en hyresskuld. Vräkta barnfamiljer har en genomsnittlig hyresskuld på strax över 20 000 kronor men 40 procent av familjerna har en skuld på under 10 000 kronor, vilket förvånar Marina Johansson.
– Det är tragiskt om man vräks på grund av en så låg hyresskuld för då kunde man ha gjort mycket mer från kommunens håll. Jag tror att det skulle vara möjligt att lösa en sådan liten summa utan att fallet ska behöva gå till vräkning.
Otrygghet och självmordstankar
Förra året visade en rapport från Barnombudsmannen att många barn som vräks från sina hem känner sig otrygga och slutar gå till skolan. De skäms över sin boendesituation och har oftare än andra barn självmordstankar. Barnen berättar om vräkningsdagen som en omtumlande upplevelse och flera av dem upplever att de behövt ta ett stort ansvar för familjens bostadssituation efteråt.
– Man kan ju tycka att man borde få mer hjälp utifrån, än att de bara kastar ut en ur hemmet och att man sedan typ får klara sig själva, säger Saga som är en av de medverkande i rapporten.
I rapporten berättar Molly att hennes familj blivit vräkt flera gånger men till sina vänner sa hon att de var tvungna att flytta på grund av mögelskador.
– På vardagarna ligger jag bara inne. Ibland är jag bara skitarg, men det går liksom upp och ner, men ibland när jag är hyfsat glad för det går liksom inte att vara sur hela tiden. Fast då äter jag inte eller någonting, bara ligger i sängen. Och mamma blir typ arg och ledsen för hon orkar inte se mig så här, säger hon.
I rapporten kommer Barnombudsmannen med förslag på åtgärder för att inga barnfamiljer ska behöva vräkas. De vill förlänga återvinningsfristen för barnfamiljer – i dag är den tre veckor – så att socialtjänsten har längre tid på sig att förebygga att vräkningen verkställs. De vill också att vräkningsförebyggande arbete ska införas i socialtjänstlagen.
På kommunal nivå tror Marina Johansson att Göteborg behöver bli bättre på att samarbeta med de privata hyresvärdarna för att lyckas leva upp till nollvisionen.
– Vi har ett bra samarbete med de kommunala bolagen men behöver samarbeta mer med de privata fastighetsägarna så att vi tar oss an problemen på samma sätt. Annars tror jag att vi ska fortsätta jobba som vi gör för antalet barn som berörs av vräkningar minskar. Vi är inte framme än men vi är på rätt väg, säger hon.