ÖSK ungdom är Örebros största idrottsförening för barn och unga. 1 800 barn är aktiva medlemmar i föreningen och tillsammans ska de dra in över tre miljoner kronor till sina egna lag. Det blir ungefär 1 666 kronor per barn.
– Det är stora skillnader mellan hur mycket lagen satsar på försäljning. Men vi har som ambition att lagen ska dra in 38 procent av sin budget själva, säger Peter Johansson, som är klubbchef för ÖSK Ungdom.
Han tar ett av pojklagen, pojkar 98, som exempel. De har en budget på 300 000 om året. Och de måste själva få in 114 000 kronor. En del pengar försöker laget få in från sponsorer. Annat handlar om ren försäljning.
– Alla ÖSK-lag säljer restaurangchansenhäften och Ullmaxprodukter. En del lag hjälper företag med olika saker som inventering. Vi säljer oftast inte bingolotter, men vi har valt att göra det nu till uppesittarkvällen före jul, säger Peter Johansson.
Måste sälja för att gå runt
Totalt har ÖSK-ungdom en omsättning på cirka 23 miljoner kronor. Trots medlemsavgifter, säsongsavgifter och bidrag från både Örebro kommun och riks-idrottsförbundet måste lagen sälja för att gå runt.
– Vi prioriterar att lagen ska träna och vi ger även bidrag till träningsläger. Vill man åka på cuper får laget betala för det själva, säger Peter Johansson.
Men försäljning är inte något unikt för ÖSK. Många idrottsföreningar i Örebro har liknande upplägg. Det betyder att föräldrarnas engagemang spelar en stor roll. Och det här kan drabba barn vars familjer inte har så stora kontaktnät eller så stora ekonomiska resurser menar vänsterpartisten Jessica Carlqvist.
– Tillsammans med all den tid som många föräldrar lägger ner på sina barns idrottande blir försäljningen betungande. Ensamstående som inte hinner hjälpa till, personer som inte har så stort kontaktnät att sälja till drabbas hårt av det här, säger hon.
Hon menar att idrotten inte blir tillgänglig för alla när kraven på deltagarna är höga.
– Det är otroligt viktigt att många barn får idrotta. Det förebygger många andra problem. Därför måste man tänka långsiktigt i de här frågorna. Jag tycker att både kommunen och föreningarna borde ta ett större ansvar så att fler kan vara med på lika villkor, säger hon.
Kommunen ska utreda
Kommunalrådet Rasmus Persson (C) håller med om att det är viktigt att fler barn får möjlighet att vara med i en förening.
– Forskning visar att de som är med i en förening har bättre hälsa och bättre betyg, säger han.
Därför ska kommunen nu utreda om alla barn i en viss ålder kan få en fritidscheck att använda för att kunna betala medlems-avgift till en förening.
– Det skulle ge fler en möjlighet att vara med. Det kan bli ett incitament för föreningar att utöka sin verksamhet och satsa i områden där man inte har funnits tidigare om fler barn har en köpkraft och kan betala medlemsavgift, säger han.
Jobba på andra sätt
De hinder som finns förutom själva medlemsavgiften kommer inte att försvinna med en fritidscheck, men Rasmus Persson tror att många föreningar skulle kunna lösa de ekonomiska behoven på ett smartare sätt.
– Det finns föreningar som jobbar på andra sätt för att få in pengar än genom försäljning. Exempelvis genom att plocka skräp på vägkanter. Och då blir det lika villkor för alla, säger han.
Och klubbchefen Peter Johansson på ÖSK-ungdom håller med om att ideella krafter i form av arbetstimmar kan vara bättre än försäljning.
– Det bästa är om föräldrar jobbar i samband med tävlingar och kan sköta försäljning i stället för att vi ska köpa in det externt. Vi vill hellre ha mycket ideella krafter än mycket försäljning egentligen, säger han.