I Sverige lever i dag uppskattningsvis mellan 10 000 – 50 000 papperslösa, varav många i stor utsatthet. Svårigheten att få en inkomst är omfattande, rädslan för myndigheterna överskuggar behovet av vård och annan välfärd och många barn lever i otrygghet. I Stockholms Stadsmissions Barn- och ungdomsrapport som kommer ut i dag är temat just barn till papperslösa.
– Vi har länge anat att barn till papperslösa lever i en extremt besvärlig situation. Nu har vi det svart på vitt att dessa barn är i princip rättslösa, säger Anna Johansson, socialchef på Stockholms Stadsmission.
Sveriges omfattande välfärdssystem är uppbyggt kring att kunna identifiera sig med ett personnummer för att ha rätt till den välfärden. Utan giltigt id-kort kan en person till exempel inte hyra en bostad i första hand eller få en anställning. Detta leder enligt rapporten från Stockholms stadsmission till att många papperslösa arbetar med otrygga anställningar och utan möjlighet till fast inkomst, och att papperslösa familjer ofta bor trångt och undermåligt.
Rätt att gå i skolan
Sedan 2013 har barn till papperslösa laglig rätt att gå i skolan. Dock är det oklart hur många barn till papperslösa som faktiskt får skolgång. Av de 2 000–3 000 barn till papperslösa som uppskattas finnas i Sverige är det bara cirka 450 barn som man säkert vet går i skolan. Det går att anta att det finns ett visst mörkertal, men även att kommunerna inte varit nog förberedda på sin skyldighet att erbjuda skola till dessa barn. Av de 51 kommuner som Stockholms Stadsmission frågat uppger hälften att de inte gjorde några förberedande insatser innan lagändringen.
”Krävs långsiktigt arbete”
Innan lagändringen genomfördes belystes från flera håll riskerna med att skolan skulle bli en plats för verkställande av utvisningsbeslut. Vid ett antal tillfällen har polisen hämtat barn till papperslösa i skolan, trots att rekommendationerna säger att polisen inte ska göra så.
– Det blir väldigt motsägelsefullt när lagen fungerar såhär, med två myndigheter – skolan och polisen – som riskerar att motverka varandra. Det är inte konstigt då att barnen känner en oro för att åka till skolan, säger Johansson.
Anna Johansson berättar vidare att den nya regeringens förslag om att göra FN:s barnkonvention till lag kan komma att förändra läget för barn till papperslösa och kräva nya strategier för att lagen i så fall ska upprätthållas. Barnkonventionen är nämligen tydlig med att dess punkter ska gälla alla barn, oavsett vilket land de är medborgare i.
– Det är inte rimligt att den enda möjligheten till överlevnad för dessa barn ska vara att förlita sig på civilsamhället. Det krävs ett långsiktigt arbete nu, annars finns risken att vi snart har många unga vuxna som levt hela sina liv som papperslösa utanför samhällets skyddsnät, säger Anna Johansson.