Mängder av barn tvingas fortfarande umgås med sin våldsutövande förälder. Till och med i fall där han har dömts för brott mot dem. Det visade Dagens ETC nyligen i en granskning om barnfridsbrott, och om vad den tre år gamla lagen har haft för effekt. Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) sa efter granskningen att barnfridsbrottslagen behöver utvärderas. Men mer än så krävs – de senaste åren har det blivit uppenbart att lagstiftningen gör att många barn far illa. Inte minst i vårdnadstvister och tvister om umgänge.
– Idag är den civilrättslig lagstiftningen i sig en riskfaktor i våldsutsatta barns liv. Barn tvingas till umgänge med en våldsutövande förälder, ett umgänge den andra föräldern ofta inte kan stoppa, för då kan hon anklagas för umgängessabotage och dömas till verkställighet, säger Laila Naraghi, som sitter i civilutskottet för Socialdemokraterna.
Barns ställning ska stärkas
I fallet med 8-årige Tintin blev konsekvenserna av tvångsumgänge brutalt tydliga. Tintin mördades av sin pappa efter att tingsrätten gett pappan umgängesrätt, trots att både Tintin och hans mamma Sanam Gharaee var livrädda för vad som kunde hända. Sedan dess har det gått ett och ett halvt år, och från politiskt håll har det talats om att det nu behövs krafttag. Ingen ska behöva vara med om samma sak som Tintin. Tidigare i veckan bjöd justitieminister Gunnar Strömmer (M) och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) in till ett rundabordssamtal om hur barns ställning ska stärkas i vårdnadsmål, där partiföreträdare fanns med, tillsammans med experter från bland annat barnrättsorganisationer, berörda myndigheter och rättsväsendet. Även Tintins mamma Sanam Gharaee var där, som representant för föreningen hon har startat, Lex Tintin. Hon tycker att initiativet att bjuda in till ett rundabordssamtal i sig visar på att det finns en verklig vilja att förändra.
– Att de hade kallat så här många, och från flera olika håll, visar att de tycker att det är viktigt. Det är positivt. Mötet gjorde det också tydligt att det finns en stor samsyn kring problemen, som att barns rätt i vårdnadsmål inte räknas, säger Sanam Gharaee.
Laila Naraghi delar den bilden. Förutsättningarna att komma överens om nödvändiga förändringar är goda.
– Det finns en stor partipolitisk enighet om att det finns omfattande problem. Kompetens kring våld mot barn och kvinnor måste höjas. Men det går inte att enbart kompetenshöja bort systemfel, det krävs även lagändringar.
Behövs egna ombud
Just nu pågår ett arbete med ett lagförslag som väntas läggas fram i höst. Förslaget är baserat på utredningen Tryggare hem för barn, som bland annat handlar om att förändra föräldrabalken. Ett syfte är att öka skyddet för barn när det gäller umgänge med en förälder som har utövat våld. Men det räcker inte, enligt Laila Naraghi.
– En annan väldigt viktig åtgärd är att se till att barn har rätt till egna ombud. Eftersom tvister om vårdnad och umgänge är civilrättsliga mål så har de inte det. Som ett första steg borde det här i alla fall genast utredas.
Sanam Gharaee håller med om det. Både hon och organisationer som Bris och Rädda barnen har länge påtalat att barn måste få egna ombud. Hon tycker också att det behövs en särskild domstol, specialiserad på barn. Och hon har visst hopp om att frågan i alla fall kommer att utredas.
– Jag hoppas verkligen det, jag fick uppfattningen att något är på gång.
Samtidigt hade hon önskat mer raka besked – och någon slags tidsplan.
– Det måste bli mer än bara samtal. Bristerna i systemet är så tydliga, och så många barn drabbas av dem, så ja, jag hade velat veta när förändringarna faktiskt ska drivas igenom.
