BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

En av skolorna som fått hård kritik för att inte ge elever det stöd de har rätt till är gymnasieskolan Didaktus Liljeholmen i Stockholm. Enligt Skolinspektionen har skolan använt introduktionsprogrammet, individuellt alternativ, som ett särskilt stöd och dit har elever flyttats för längre eller kortare tid om de inte klarat sina kurser på de nationella programmen. Skolinspektionen påpekar att detta inte är förenligt med skollagen.

Peter Ekborg, avdelningschef på Skolinspektionen i Göteborg, anser att fallet med Didaktus Liljeholmen är ytterst anmärkningsvärt och unikt eftersom elever som flyttas över till introduktionsprogrammet, individuellt alternativ, går miste om möjligheten att nå gymnasieexamen.

– Det kan finnas en mängd orsaker till att en elev har svårt att nå kunskapsmålen, men den svenska skolan är till för alla, vilket innebär att alla ska kunna lyckas. Den svenska skolan har ett starkt kompensatoriskt uppdrag och ska kompensera för eventuella funktionsvariationer genom en kedja av extra anpassningar och särskilt stöd. Alla elever har enligt skollagen rätt till stöd för att kunna nå kunskapsmålen, och stödet ska i första hand ges inom det program eleven själv har valt, säger Peter Ekborg.

Johan Granath, utredare på Skolinspektionen, förklarar att myndigheten utifrån sina prioriterade tillsynsbesök på grund- och gymnasieskolor under 2015 fann brister i anpassningen till elever med särskilda behov på fyra av tio skolor. Sammanlagt besökte Skolinspektionen 775 skolor under året.

– Det här är en av de absolut vanligaste bristerna vi finner. Dessa siffror motsvarar dock inte hur det ser ut på samtliga skolor i landet, säger Johan Granath.

Georgios Karpathakis, grundare och verksamhetschef på organisationen Underbara ADHD, som arbetar för ökad kunskap och förståelse för barn och unga med någon form av neuropsykiatrisk funktionsvariation, är djupt oroad över att det fortfarande finns skolor och huvudmän som agerar som Didaktusgymnasiet.

– Att förringa någon dess rätt till en fullvärdig gymnasieutbildning är otroligt allvarligt, säger han.

Barn och unga som i skolan förnekas det lagstadgade stöd de har rätt till löper hög risk att tidigt i livet uppleva sig som misslyckade och värdelösa, menar Georgios Karpathakis.

Georgios Karpathakis, som själv fick sin adhd-diagnos först då han hunnit fylla 25, var full första gången vid 13 års ålder och försökte samma år ta sitt liv. Han kom också tidigt i kontakt med polisen och socialtjänsten.

– Jag vill inte på något sätt skylla ifrån mig på min skola eller min adhd, men om jag hade bemötts på ett annat sätt och fått stöd i min undervisning, så hade nog mitt liv sett annorlunda ut.

Skolinspektionen förelägger Didaktus Liljeholmen att innan den 11 november vidta åtgärder mot de påtalade bristerna.

– Om man inte åtgärdat bristerna inom den givna tidsramen går vi vidare med ytterligare ett föreläggande. Det är inte helt ovanligt att de här ärendena leder till ett vitesföreläggande. Det sista steget är att dra in huvudmannens tillstånd för att bedriva skolverksamhet, men det är mindre vanligt att vi behöver gå så långt, säger Johan Granath.

Vidtar åtgärder

Annika Hanberger, rektor på Didaktus Liljeholmen säger att skolan omgående kommer att åtgärda de brister som Skolinspektionen påpekar i sitt föreläggande.

– Vi har redan alla processer igång för att snarast se till att allt ska vara åtgärdat, säger hon.