I dag arbetar Ethel Forsberg som samhällsbyggnadsdirektör på Region Gotland, men under nio år var hon högsta chef på Kemikalieinspektionen. I februari i år släpptes hennes bok Makt, plast, gift och våra barn där hon enligt presentationen beskriver ”maktspelet inom triangeln kemi, ekonomi och politik”.
– Vi har väldigt många farliga ämnen i vår vardag. I möbler, kläder, inredning, förpackningar, i maten och i dricksvattnet, säger Ethel Forsberg.
– I dag tillåter vi kemiindustrin att mörka innehållet i produkten, vi måste tvinga fram en öppenhet. När jag köper ett klädesplagg och frågar i butiken vad som finns i varan får jag inte veta det. Tillverkarna är inte skyldiga att redovisa vad som finns i produkten, som de måste göra när det gäller mat.

I hennes bok är det barnen som är i fokus. De är under utveckling och därmed känsligast för gifterna, framförallt för hormonstörande ämnen.
Hur kan detta tillåtas?
– Det är en väldigt bra fråga. Det är inget skapat av illvilja, istället handlar det om en väldigt stark tillväxt inom kemi- och plastindustrin de senaste 50-60 åren. Först under de senaste åren har arbetet med att skärpa lagstiftningen tagit fart och då har man ett berg av kemikalieanvändning att åtgärda.

Gränsvärden falsk trygghet

Det finns fortfarande en okunskap, eller snarare brist på insikt, även på myndighetsnivå menar hon. Hon berättar om den nära medarbetaren till dåvarande miljöministern Anders Carlgren som uttryckte att ”kemikalier är inget folkhälsoproblem”.
– Det finns flera hundra studier om hur vi påverkas av gifterna, framförallt om hur hormonstörande kemikalierna är. Det är många sorters skador, exempelvis folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer, men också beteendestörningar som autism och ADHD.
– Sen naturligtvis fruktsamheten, vår reproduktion. Man ser minskat antal spermier hos män och sämre kvalitet på spermierna. Fler och fler behöver hjälp att få barn på fertilitetskliniker. Det är en tydlig trend, säger Forsberg
Vad får du för reaktioner när du pratar om detta?
– När jag träffar vanliga konsumenter och föräldrar, så har många frågor och tar det till sig.Många politiker jobbar också med detta, men jag tycker att man kan prioritera det högre. Från kemiindustrin är det tyst, säger Forsberg.

Gränsvärden finns men dessa ger en falsk trygghet menar Ethel Forsberg. Dels säger de inget om den totala giftmängden vi får i oss genom olika produkter.
– Man känner inte heller till kombinationseffekterna av olika gifter.

Kommunen arrangerar

Trots allt vill hon inte måla allt i svart.
– Jag ser alltid ljust på framtiden, men det är viktigt att vi inte blundar för detta. Vi måste satsa ordentligt på ny kunskap och mycket forskning, om hur vi ska skydda oss. Och det är nödvändigt att industrin är öppen med vad som finns i produkterna, så att vi kan skydda oss.

Kemikaliekonferensen hålls på Högskolan onsdag 1 oktober klockan 12.30-17.00. Över 300 personer har redan anmält deltagande till det kostnadsfria arrangemanget som är öppet för allmänheten, säger Eva Göransson, Agenda 21-samordnare på Jönköpings kommun:
– Vi vill lyfta frågan om gifterna. I det här kemikaliesamhället vi lever i behöver både allmänhet och folkvalda få veta mer.

Föreläsningar hålls också av Per Ola Darnerud på Livsmedelsverket, Annika Hanberg, professor i toxikologi på Karolinska Institutet, Anna Samuelsson, husdjursagronom, och Gudrun Bremle, projektledare för Giftfri kommunal verksamhet med barnen i fokus i Jönköpings kommun.
Konferensen arrangeras i samverkan mellan Landstinget, Högskolan, Länsstyrelsen, Jönköpings kommun, LRF, Winnet och Jönköpings FN-distrikt.