Det är förmiddag på arbetsförmedlingen Stockholm Södermalm. Carina Lindholm sitter framför en dataskärm och surfar på platsbanken.

– Skriver ni om a-kassan? Jag är utförsäkrad, så jag har ingen, säger hon. 

Carina är utbildad socionom men har inte fått något jobb på länge. Nu försörjer hon sig på ett timvikariat, som nästan bara räcker till hyran. 

Hon berättar att hon dessutom har missat ungefär 15 000 kronor från a-kassan som hon hade kvar att få i ersättning före utförsäkringen, men pengarna har frusit inne.

– Jag fick inte något arbetsgivarintyg från min tidigare arbetsgivare. Varken a-kassan eller facket kunde hjälpa mig med det, så det känns surt. 

Carina Lindholm berättar att hon har erbjudits praktik men tackat nej. 

– 4  000 i praktikersättning för att göra ett jobb är inte tillräckligt. Det blir superfattigt på det här viset, men det får gå. Jag delar bostad med min dotter så det går ihop. 

Carina är långt ifrån ensam om att stå utan eller att få en mycket liten ersättning. 

– Idén är att a-kassan ska täcka 80 procent av den tidigare lönen. I praktiken är det väldigt få som får ut det, säger Anna-Kirsti Löfgren, ekonom på LO.

Av de arbetslösa som kvalificerar sig för a-kassan är 91 procent underförsäkrade, en andel som ökar, enligt Arbetslöshetskassornas samorganisation. Räknar man på alla heltidsarbetande är det 98,7 procent som inte har fullt skydd. Och av samtliga arbetslösa får bara drygt 2 procent av alla ut 80 procent av lönen. 

Den största anledningen är att taket i a-kassan stått still i 12 år, vilket innebär att en arbetslös idag får ut max 14 960 kronor i månaden före skatt, oavsett sin tidigare lön. 

Men taket är inte den enda förklaringen till den dåliga försäkringstäckningen. 2007 blev det också svårare att komma med i a-kassan, och lättare att halka ur, på grund av en rad förändringar från den borgerliga regeringen. Det är dessa förändringar som drabbat Carina Lindholm, som blivit långtidsarbetslös. 

– Försäkringen är inte är trygg och många, särskilt de som går på timvikariat, tvekar om det är värt att gå med i a-kassan medan de jobbar, eftersom de ändå får ut lite eller ingenting om de har jobbat för kort tid, säger Anna-Kirsti Löfgren.

Ändå är det bara en höjning av taket som S lade fram i sin höstbudget. Nu när den röstats ned har också det förslaget skjutits till vårpropositionen. S-förslaget var heller inte oproblematiskt. Takhöjningen kombinerades med sänkning redan efter 100 dagars arbetslöshet, mot dagens 200 dagar. Det leder också i fortsättningen till fattiga levnadsvillkor för långtidsarbetslösa. 

Skulle skyddet i a-kassan återställas till nivån 2007 återstår många viktiga reformer.

 – Vi är medvetna om att det finns mer att göra, men det är ett stort reformarbete. Vi kan inte ändra på allt samtidigt, säger Raimo Pärssinen, S, ordförande i arbetsmarknadsutskottet.

Han väntar på den kommande socialförsäkringsutredningen i mars innan det blir fler skarpa förslag. 

Anna-Kirsti Löfgren är emot en snabbare nedtrappningstakt. 

– Försäkringsskyddet bör gälla så länge man är arbetslös, och på sikt vill vi att man ska få 90 procent av lönen. Nedtrappning är inget bra sätt att få arbetslösa i jobb.

Hon säger att LO har förståelse för att det tar tid att rulla tillbaka de försämringar av a-kassan som genomförts, men att man inte har ett oändligt tålamod.

Det har inte heller Carina Lindholm, säger hon, innan hon blir inkallad till möte med sin arbetsförmedlare. 

– Jag tycker att de borde ändra på allt. Ta bort Fas 3 och Jobbtorg och alla sådana åtgärder. Vi arbetslösa behöver också frihet.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg, som du kan beställa i pappersformat här. Tidningen finns också i vår Androidapp och Ipad/Iphoneapp.

Vill du prenumerera för under 12 kronor numret? Skicka ett mejl till kundtjanst@etc.se.