Isak Gerson arbetar på en redovisningsbyrå. Han har länge följt debatten om Ibn Rushd, samt granskat de två rapporterna, den av PWC och den av KPMG.

– En sak man måste förstå är att när mina kunder blir reviderade blir det ofta mycket mejlande fram och tillbaka. Det är mycket som behöver redas ut under en redovisning, man efterfrågar underlag, syftet med olika inköp och så vidare. Det här har inte skett mellan KPMG och Ibn Rushd Väst, något som KPMG själva nämner i sin egen rapport. De verkar medvetna om att det inte varit en bra kontakt här, ändå släpper de från sig rapporten. 

– Om man lägger till PWC:s kommenterar till granskningen så får man en besvärande bild, i de fall man kommenterar underlag så har de fått kort om tid.

På vilket sätt då har de fått kort om tid?

– Ja, vid flera tillfällen har KPMG mejlat Ibn Rushd sex på kvällen och bett om svar förmiddagen därpå. I flera fall så har det aldrig ens varit en fråga om att Ibn Rushd inte skulle kunna ha redovisat detta, problemet har snarare rört sig om för korta svarstider. 

– Man måste dessutom komma ihåg att KPMG fick ett kort uppdrag, två veckor, så det kanske också förklarar korta svarstider. 

Isak Gerson fortsätter:

– KPMG har noterat att det gjorts inköp från ett annat land där underlaget inte är översatt och ej framgår, det handlar om böcker från Frankrike. Underlagen är på franska, studiematerial i form av böcker för att lära sig det arabiska språket. Ganska ofta kan man lösa över­sätningsfrågor, fråga en kollega eller bilda sig ett hum genom Google translate – konstigt oavsett att inte fråga kunden om de kan förklara vad som avses så KPMG kan kontrollera vad som är korrekt.

– Ibn Rushd har levererat hela tiden, tagit fram underlagen. KPMG verkar inte förstått att vissa periodiseringar inte gjorts och därmed stämt av saker fel. Exempelvis att summan lönekostnader inte stämmer överens med vad som Skatteverket har fått in. Det är en typisk periodiseringsfråga som skulle ha löst sig genom att fråga kunden. 

– Jag hade tyckt det vore pinsamt om någon redovisningsbyrå som jag jobbade på hade släppt ifrån sig en sådan rapport. 

– Kvaliteten på granskningen är så låg att jag måste dra slutsatsen att det inte rör sig om inkompetens utan en planerad hit piece. Jag tror att Göteborg lämnade in ett beställningsjobb om att sänka Ibn Rushds trovärdighet så att de kunde klippa bidragen.

***

Jennifer Hankins (V) är ledamot i socialnämnden centrum. Även hon reagerade på KPMG-rapporten. 

– De tittade ingående på hur har alla kostnader för studieförbundet bokförts och redovisats. De hitta bokföringsproblem, det var några misstag. Ibn Rushd hade kort tid på sig att ta fram underlag. När de senare anlita en extern redovisningsbyrå som gjorde en kompletterande granskning framgick det att det handlade om mindre fel. Det var slarviga småmisstag, men tack vare det så har Ibn Rushd förbättrat sina rutiner.

Jennifer Hankins menar att den här granskningshärvan i Göteborg aldrig tar slut. 

– Varje gång en granskning ska avslutas föreslås en ny. Man har tittat på alla möjliga aspekter av Ibn Rushds verksamhet, ändå nöjer de sig inte med svaren. 

– Det känns hopplöst. Man lyssnar inte på vad granskningen säger, istället hänvisas det hela tiden till ”andra källor” i debatten. Vi har länge efterfrågat underlag på att Ibn Rushd är kopplade till Muslimska brödraskapet, vi får ingen fakta på bordet som styrker något av det. 

Varför tror du att Ibn Rushd granskas så hårt?

– Min tolkning är att besluten som tagits om Ibn Rushd är en särbehandling, jag kan inte se det på något annat sätt än att det rör sig om rasistisk behandling. Det har gjorts omfattande granskningar, och i den mån Ibn Rushd fått kritik har de tagit till sig. 

– Man kan se det som en konspirationsteori, ett ifrågasättande av den muslimska minoriteten utifrån rykten om att de skulle ha nästlat sig in i samhället. Det påminner om antisemitismen, konspirationsteorier om judar som är i makt och kommer ta över. Det är som jag ser det en högerextrem tankevärld som man tror på.

Hur låter det i den lokala debatten, vad refereras det till när vissa partier kopplar Ibn Rushd till islamism?

– Sverigedemokraterna nämner Magnus Ranstorp i muntliga anföranden, andra partier läser vad han skriver på Twitter – modellen är inspirerad av sådant Magnus Ranstorp säger i allmänhet och sociala medier. De har valt sin förkämpe. Det är hans ord. 

***

Jennifer Hankins syftar på den nya bidragsmodellen som tagits fram i Göteborg. Jag funderar på Magnus Ranstorps roll i den lokala debatten, har han varit en bidragande faktor i Göteborgsbesluten? Om ja, varför är en terrorexpert involverad i politiska diskussioner om ett studieförbund som inte har något med terror att göra?

Du har tidigare beskrivit hur din ingång i frågan inte handlar om Ibn Rushd i sig men om folkbildning och hur offentliga skatte­medel används. Finns det inte en risk att ­din terror­expertis förstås även i denna diskussion?

– Vi har lång erfarenhet att granska föreningar och eventuella kopplingar till ekonomisk brottslighet, bland annat för Finansinspektionen. Även forskare har inte bara rätt att deltaga i samhällsdebatten men en skyldighet att omsätta forskning och sakkunskap till nytta för samhället. I den här specifika frågan så var det inte egna lösryckta idéer utan baserat på extremt insatta insiders inom folkbildningen som vill komma till rätta med decennier av bedrägerier inom alla studieförbund.

Ser du själv att det du skrivit på sociala medier påverkat diskussionen lokalt i Göteborg?

– Ja det tror jag. Jag hoppas jag påverkat politiker genom att föra fram fakta och konstruktiva förslag som enbart går ut på att skapa transparens och stävja fusk och odemokratiska samarbetspartners.

Jennifer Hankins berättar hur det du skriver på Twitter används i muntliga anföranden. Hur ser du på det?

– Jag tar bara upp sakförhållanden. Vi lever i en demokrati. Det är upp till varje parti – även Vänsterpartiet – att lyfta upp sakförhållanden

Enligt Magnus Ranstorp kan man inte skjuta på budbäraren. Men var går gränsen för en budbärare och vem tar ansvar? I Göteborg beskriver politiker och nämndemän hur politiska förslag legitimerats av experter. Experterna själva menar på att de enbart lyfter sakförhållanden och att resten är en politisk diskussion. 

I mitten står Ibn Rushd som försöker hävda sitt existensberättigande. 

***

Nina Miskovsky (M) är kommunalråd i Göte­borgs kommun och ordförande i Socialnämnd Centrum. Jag frågar henne om det senaste i alla turer. Nyligen beslutade Göteborg att avslå bidraget till Ibn Rushd. 

– Demokraterna och Sverigedemokraterna ville avslå. Alliansen och Socialdemokraterna ville återremittera gällande Ibn Rushd. Eftersom en majoritet av nämnden (V, MP, FI, D och SD) ville avgöra ärendet på det mötet så föll återremissyrkandena och då stod D:s och SD:s avslagsyrkande mot V, MP, FI som ville bifalla och det blev lika i omröstningen, och då utgick jag som ordförande från mandatfördelningen i kommunfullmäktige. Vilket medför att bidraget avslogs.

Vad finns det för skäl att avslå?

– Den frågan får ställas till D och SD som ville avslå utan utredning. Den grundligaste granskningsomgången för ett par år sedan landade i att förvaltningen föreslog att bidraget då skulle avslås och utifrån detta avslogs också bidraget. Men Alliansen anser att man nu borde säkerställa att Ibn Rushd har åtgärdat de brister som granskningarna lyfte fram innan vi skulle gå till beslut om bidraget. Men vår återremiss avslogs. 

Hur ser du på föreställningen som florerar i debatten om Ibn Rushd, att de är kopplade till Muslimska brödraskapet?

– Det har belysts av sakkunniga i delar av de utredningar som genomförts och det är de som bäst kan uttala sig om detta. 

***

Linköping är en i raden av kommuner som de senaste åren har dragit in eller fryst medel till Ibn Rushd med anledningen av debatten. Det hela började med en motion av Sverigedemokraterna. På Twitter skriver partiet: 

”Goda nyheter från Linköping. Tack vare vår motion från Jonas Andersson (SD) och Chris Dahlqvist (SD) stoppade precis Linköpings kommunfullmäktige bidragen till studieförbundet Ibn Rushd!” 

Med den tillhörande bilden: ”islamister ska inte ha en krona.” 

V och MP var emot SD:s förslag om att frysa medel, KD, M och L stöttade SD. Jag har sökt Sverigedemokraterna för en kommentar men de har avböjt medverkan. Socialdemokraterna valde däremot linjen att frysa medel tills en utredning har skett. Jag ringer Elias Aguirre (S), kommunalråd. 

Vad är bakgrunden till att medlen blivit frysta i Linköping?

– Grunden är en sverigedemokratisk motion som vill avsluta alla medel till Ibn Rushd. De och andra ville veta hur det ser ut i verksamheten – men det finns också en kritik mot förbundet som är svår att sätta fingret på. Därför ville vi ha en utredning.

– Vi har bland annat kikat på Erik Amnås rapport som tar upp flera saker: problem med jämställdhet, fler män än kvinnor på höga poster, att ledarskiktet domineras av en mindre grupp med mera.

– Vi vill känna att vi tagit den här frågan på allvar. Det finns risker när man inte har koll på verksamheten lokalt och vi vill därför komma till rätta med det. 

Har frågan om Ibn Rushd påstådda associationer till Muslimska brödraskapet varit levande i den lokala debatten?

– Ja, så är det. Sverigedemokraterna tar upp det när vi debatterar det i fullmäktige. Anklagar oss för att vilja sopa under mattan för att göra den här granskningen. Vi tar det här på ett seriöst sätt, vi har en ambition att undersöka och gå till botten med det. Från vårt håll handlar det istället om den kritik som lyfts i Erik Amnås rapport. 

Vad är er bild av Ibn Rushds verksamhet lokalt?

– Vi känner inte till den särskilt väl, det är en liten verksamhet som framför allt är knutna till vissa segregerade bostadsområden, som exempelvis Skäggetorp. På regional nivå finns en proffsig person som jobbar med Ibn Rushd och har goda intentioner. Men vad som sker nationellt eller regionalt behöver ju inte vara detsamma som lokalt. 

– Att genomföra en utredning kräver ju också att man senare lyssnar på den. Kanske kan det hela bidra med lite mer klarhet. 

***

Något känns konstigt i Linköping. Har inte utredningar redan gjorts? Jag frågar Alve Högman på Ibn Rushd.

– Det är inte första gången det här händer. Socialdemokraterna bygger alltså sin granskning på en granskning som redan är genomförd, uppföljd och avslutad. Jag förstår verkligen inte. När ska det ta slut?

Josefin Nyström är distriktchef för Östra/mitt i Ibn Rushd. 

– Jag kom in på Ibn Rushd då jag ville se om min ledarskapskapacitet var chefs­material. Ibn Rushd var då väldigt anonymt för mig, men var ändå positivt mot bakgrund av att jag fostrades in i förenings­sverige. Jag började först på Studiefrämjandet och lärde mig att älska civilsamhället och folkbildningen genom det. 

Jag frågar Josefin hur det är att arbeta inom ett studieförbund som ofta tas för att vara en utpräglat religiös organisation. Hur är det när man inte ens är muslim?

– Allt det här är bara tragiskt, hur långt konspirationsteorierna har gått. Ibland brukar jag också spela på den fördomen, att alla inom Ibn Rushd är muslimer. Det kanske hjälper att utmana den förutfattade meningen om vad Ibn Rushd är och gör. För mig är det viktigt eftersom jag brinner för folkbildning, så länge den sker inom statens syften. Jag tänker att jag gör mer nytta här än inom ett etablerat studieförbund. 

Hur känner du kring situationen i Linköping?

– Mycket. Dels att vi blir bedömda på saker som inte ens skett i vår kommun, dels att det pågår en debatt om oss som vi inte ens får chans att bemöta. Jag hade möte med S i september, de kom över och jag berättade allt om vår verksamhet. Mötet kändes bra, sedan hörde jag inte mer. Några månader senare kom förslaget. Det värsta är att vi blivit helt isolerade, ingen politiker har hört av sig till oss och ställt frågor. De har bara bestämt sig för vilka vi är och vad vi tycker. 

– Det är en debatt som pågår som jag inte känner igen mig i. Jag kände till alla frågor om Ibn Rushd innan jag började här, det första jag gjorde när jag skulle anställas vara att ställa alla frågor för att jag skulle känna mig trygg med att arbeta här. Jag fick bra svar och har under min tid här verkligen upplevt att det är en organisation med högt i tak där jag fick möjligheten att ställa alla kritiska frågor.

***

Det finns en aspekt av Ibn Rushd som oftast glöms av i debatten: personerna i studieförbundet. Vad gör debatten med dem? Personal har beskrivit hot och förföljelse. En rädsla för att beskriva sitt engagemang inom förbundet för utomstående. Det har även beskrivits hur personal nekats statliga uppdrag och privata banklån. 

Att få någon att ställa upp för att beskriva detta har varit svårt. Många är rädda att med namn gå ut i media och beskriva hur utsattheten sett ut. De jag talat med vill allra helst bara glömma och få möjligheten att fortsätta sina vanliga jobb. 

Genom förbundsstyrelsen på Ibn Rushd kom jag tillslut i kontakt med Adam, som egentligen heter något annat. Jag ringer upp honom en kväll, hans barn hörs i bakgrunden. Efter ett tag släpps en hes röst fram. 

– Hej, eller ska jag säga Asalamu aleykum?

Adam är småbarnsförälder. Han har studerat till civilekonom men kom in i det ideella engagemanget genom läxhjälp.

– Det är så många barn som inte har föräldrar som kan hjälpa dem med läxor. 

För några år sedan bestämde sig Adam för att engagera sig ideellt. Ibn Rushd kändes som det naturliga valet, där fanns både civilsamhällsesfokus och den religiösa aspekten. Även han noterade debatten om Ibn Rushd och dess kopplingar till Muslimska brödraskapet.

– Jag har aldrig varit med om brödraskapet inom ibn Rushd. Har aldrig träffat någon som har de värderingarna eller ideologin, har ingen erfarenhet av det överhuvudtaget. 

Adam har sedan tidigare haft statliga uppdrag, men när han ansökte till ett nytt jobb, även denna gång i en statlig myndighet, blev det problem.

– De sa att jag var tvungen att säga upp mitt ideella uppdrag i Ibn Rushd, annars kunde jag inte jobba kvar. Myndigheten ansåg det vara ”förtroendeskadligt” att jag varit aktiv i Ibn Rushd. 

Hur motiverade de det?

– Jag frågade samma, varför kan jag inte få ha kvar mitt uppdrag inom Ibn Rushd? De svarade: ”Vi kan inte uttala oss mer om detta, det uppdraget är förtroendeskadligt.” Sedan inget mer än det. 

– Det här måste väl vara ett hot mot föreningsfriheten? frågar Adam. 

*** 

Många jag varit i kontakt med berättar liknande historier. Men det gäller inte enbart arbetslivet, enligt källor har personer med uppdrag i Ibn haft svårt att få privata banklån. Det gäller även studieförbundet som de senaste åren ansökt om BankID, men fått sina ansökningar nekade. 

Dagens ETC har fått ta del av mejlväxlingen mellan Ibn Rushd och Swedbank. Bland annat skriver banken: 

”Jag har meddelat Svensk e-identitet den 8 juni att vi har beslutat att inte godkänna er ansökan om BankID mot bakgrund av de granskningar och beslut som tagits av ­Sociala resursnämnden och Göteborgs stad.”

Dagens ETC ber Swedbank kommentera detta. Över mejl svarar deras pressansvarige Ralf Bagner. 

”Vi är enligt lag förhindrade att kommentera nuvarande eller före detta kunder. Vi kan inte heller kommentera huruvida någon är kund hos oss eller inte.”

Kan kunder lita på att Swedbank inte tar beslut utifrån politiska diskussioner?

”Vi är en bank som har att förhålla oss till lagar och regleringar. Lagen om penningtvätt ställer krav på att banker och andra finansiella bolag har god kunskap om sina kunder. Därför ställer vi exempelvis frågor om kunders ekonomi och affärsrelation med oss.”

Enligt Ibn Rushd har de vid flera tillfällen försökt få till möte för att veta på vilka grunder Swedbank nekar dem BankID, men banken har inte återkommit. När Ibn Rushd testade att byta bank till SEB fick de avslag även där. 

Över mejl beskriver en tjänsteman:

”Hej, vi är medvetna om den debatt som för närvarande pågår i media rörande er verksamhet. Vad som är rätt och fel i den pågående debatten kan vi inte bedöma, men vi ser en klar risk i det föreslagna engagemanget. Eftersom ni redan har en bank och därigenom har tillgång till de banktjänster ni behöver ser vi inget skäl att dessa banktjänster ska överföras till oss.”

Trots att ingen kunnat påvisa att Ibn Rushd begått några oegentligheter, trots att säkerhetstjänst och Polisen skriver under på den bilden. Trots att otaliga granskningar gjorts nekar bankerna Ibn Rushd ändå. 

Med hänvisning till debatten. 

***

Den senaste tiden har flera muslimska föreningar beskrivit hur deras konton stängts ner eller frysts utan tydliga besked om varför. Av de föreningar Dagens ETC talat med har bankerna i de flesta fallen hänvisat till penningtvättslagen och att de inte har ”god kundkännedom”. 

En av de som drabbats av detta är Ayuub Raagis. Han är sekreterare för den sufiska föreningen Qadariya i Göteborg. Föreningen har varit kund hos Nordea i 20 år, häromveckan stängde banken ner deras konto. Banken hade efterfrågat redovisning över fyra betalningar föreningen gjort: lokalhyra, internet, el-räkning och bredband. Efter det fick föreningen ett telefonsamtal om att de stänger kontot. 

– Vi hade lämnat alla underlag, det var inga konstigheter i underlaget. Efter ett tag ringer de upp och säger att de inte har ”god kundkänndedom” och tänker stänga ner vårt konto. 

– Det är över 20 års socialt engagemang i ett utsatt område, Bergsjön. Vi har fått priser för vårt arbete, ingen har någonsin anmärkt på vår verksamhet. Jag är chockad, arg och ledsen. Har alltid tänkt att detta bara händer föreningar där det finns fuffens i deras verksamhet, att de kanske gör olagliga saker. Men nu när det drabbat oss inser jag att det kan drabba vem som helst. 

Några dagar efter vår intervju publicerar Ayuub Raagis ett Facebookinlägg. Efter 20 år som verksamma i Göteborg tvingas de lägga ner verksamheten.