Men han är oroad. Under de åtta år han har jobbat som eltekniker runt om i Stockholmsområdet har skicket på spåren försämrats för varje år.
– Det är väldigt eftersatt. Vårt arbete går ut på att lappa och laga där man istället borde byta ut rälsen. Jag brukar säga att jag har världens farligaste jobb men det är ännu farligare för resenärerna. Det är inte en fråga om om utan när det kommer att inträffa en större olycka, säger han.
För en vecka sedan rapporterade SVT att hastigheten kan sänkas på 69 vägsträckor runt om i landet på grund av att rälsen är så dålig. De senaste åren har en rad sträckor fått sänka hastigheten men aldrig har så här många varit i riskzonen.
Björn Weidlertz, spårsvetsare och förtroendevald på fackförbundet Seko, är inte förvånad.
– Nej, inte alls. Det här är bara början på det kaos som kommer att råda om inte regeringen tar sig i kragen och infriar sitt vallöfte att återförstatliga järnvägen, säger han.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Stor klimatsatsning
I går presenterade regeringen sin höstbudget och satsningen på klimatet – dit järnvägsposten räknas – beskrivs som den största någonsin. Till järnvägen har det årliga anslaget höjts till åtta miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,34 miljarder från tidigare år. Utöver det görs en satsning på 200 miljoner nästa år på kapacitetshöjande åtgärder.
– Att vi har ett välfungerande järnvägssystem är a och o för ett avlångt land som Sverige. Det är också bakgrunden till regeringens kraftfulla förstärkning av järnvägsunderhållet, säger infrastrukturminister Anna Johansson till Dagens ETC.
Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen, ser positivt på regeringens ökade anslag men säger att det är långt ifrån tillräckligt, inte minst ur klimatsynpunkt.
– Att få ordning på järnvägen är en otrolig nyckel för att komma framåt vad gäller de utsläpp som vi har från transportsektorn, säger hon.
Trafikverket har tidigare beräknat att ungefär 16 miljarder kronor, dubbelt så mycket som regeringen nu satsar, krävs årligen för att klara av järnvägens framtida utmaningar.
Bengt Olsson, presschef på Trafikverket, vill inte sia om hur långt regeringens nya satsning kommer att räcka förrän det står klart vad pengarna ska användas till. Men han konstaterar att varje krona kommer att behövas.
– Vi har en underhållsskuld på järnvägen samtidigt som trafiken har ökat under de senaste decennierna. Vi har fått hårdprioritera de sträckor som varit mest trafikerade. Det vi får betala för nu, säger han.
”Faller mellan stolarna”
När Alexander Koliopanos påbörjade sin yrkesbana på Banverket, i dag Trafikverket, skötte den statliga myndigheten all drift och underhåll av järnvägen. I dag läggs kontrakten ut på entreprenad och för tillfället är det fyra olika operatörer, statliga Infranord samt tre privata aktörer, som delar på arbetsuppgifterna.
– När jag började var det sällan några problem. Om vi såg att något var trasigt så lagade vi det. I dag måste vi göra en felanmälan och sen ska det gå ut till rätt entreprenör. Ofta är det otydligt vem som har ansvar för vad så mycket av underhållet faller mellan stolarna.
Han säger att det i och med avregleringen har blivit många oseriösa lycksökare som söker sig till branschen. Det gör att säkerheten försämras ytterligare.
– Det enda sättet att pressa priset på underhåll är ju att utföra mindre av det.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Uppgiven arbetskår
Spårsvetsaren Björn Weidlertz brinner för sitt yrke men har svårt att hålla humöret uppe. Han jämför dagens situation med början av 90-talet, då han klev in i yrket.
– Då var det givande både mentalt och fysiskt och det fanns resurser till att utföra arbetet. I dag känner vi oss uppgivna. Luttrade. Ingenting förvånar oss längre, säger han.
– Men tänk om vi faktiskt skulle rusta. Vad mycket folk som skulle åka tåg och ställa bilen hemma. Vi måste ju ge folk ett alternativ till bilen och vi har i grunden ett jättefint järnvägsnät som är bättre än många europeiska länders.
