BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Jag tycker att det är en plats som är designad och utformad för bilburna människor och den är monofunktionell – du ska åka dit med bil, köpa något, kanske äta något och sedan ska du åka därifrån. Uppbyggnaden är väldigt begränsande, säger Ulf Kamne (MP) som är ordförande i byggnadsnämnden.
Området ska byggas om och kommer innehålla många bostäder, men också butiker, samhällsservice och andra verksamheter. Målet är en stadsmiljö med mötesplatser som inte alla kostar pengar.
– Hisingen får ett centrum och via bron och Frihamnen har man nära till andra sidans centrum så att vi faktiskt får en stad med centrum på två sidor av Göta älv säger Ulf Kamne.
Staden äger bara lite mark
Bara Kvilleån skiljer det aktuella området från den stadsdel som blivit hårdast utskälld för brutal gentrifiering på senare år. Backaplan har inte samma fauna av små verksamheter som Kvillebäcken en gång hade, men i en gammal logistikbyggnad på Backavägen finns verksamheter som tids nog kommer behöva flytta. Dem hoppas Ulf Kamne att man kan hitta andra, om än inte nybyggda, lokaler till.
Några bostäder finns inte på Backaplan i dag. I omtalade Frihamnen vill staden att 50 procent av lägenheterna blir billiga och från 2017 är ambitionen att var tionde nybyggd lägenhet kostar max 1 000 kronor per kvadratmeter och år.
Men det gäller inte än och staden äger mycket lite av marken på Backaplan. Om inte Framtiden, som förvaltar allmännyttan, byter till sig mark, blir alla fastighetsägarna privata. Alltså blir de nya lägenheterna med största sannolikhet exklusiva.
– Ja det är väl det troligaste. Förra regeringen gjorde sitt bästa för begränsa kommunernas handlingsutrymme genom plan- och bygglagen. Vi kan gå runt det genom att agera som markägare, men när vi inte är det har vi inte så mycket möjligheter, säger Ulf Kamne.
Detaljplanen innehåller visioner om ett område där segregation motverkas genom en "tät stadsdel med en bred variation av boendeformer, verksamheter och stadsrum som ger utrymme för olika sorters människor". De påverkansmöjligheter staden har är i utformningen av plankarta och gestaltningsprogram som ritas upp innan byggherrar ges bygglov. Men hur en "socialt hållbar miljö i mångfald" ska säkras är därmed oklart.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Det är en väldigt bra fråga, jag har inget bra svar på det. Det mesta handlar om utformning av miljö och mötesplatser och vi styr lite över storlekar på lägenheter och så. En aspekt som möjligen är positiv är att det är ganska lång tidsperiod. När husen i den sista etappen här är klar så är Kvillebäcken ett lite äldre område, säger Ulf Kamne.
Byggnadsnämnden vill att gatuplan i stadens centrala delar kan användas till butiker och publika verksamheter.
– När man gjorde om Haga och byggde nytt blev det lokaler längs Haga Nygata men nästan ingen annanstans för man trodde inte att det bar sig. Nu 30 år senare saknas det lokaler i Haga. Det tar nog åtminstone tio år innan nya lokaler blivit så efterfrågade att de alltid är uthyrda och därför behöver vi hjälpas åt att hitta verksamheter till dem. Kanske tillåta att det är tvättstuga eller att kommunen hyr till ett bibliotek i början. För den blir inte ombyggd till lokal om tio år, det händer inte, säger Ulf Kamne.
Han menar att ett sätt att undvika att stadsdelen stängs för dem som inte är kapitalstarka är att pressa fram många lokaler. Förhoppningen är att på så sätt kunna få in verksamheter med olika ekonomi.
– Jag hoppas att det ska kunna gå att göra en stad som inte är exkluderande utan där det finns utrymme för olika typer av verksamheter och olika storlekar på aktörer. Vi har ett problem i att vi låtit bilda så stora fastigheter att det blir färre fastighetsägare. Inne i stan ägs varje kvarter av olika och vi behöver dra åt det hållet igen, säger Ulf Kamne.
