– Målet måste vara att få bort tiggeriet. Det är ingen lösning på fattigdomen. Lösningen på diskrimineringen och utanförskapet i Rumänien och Bulgarien är inte och kommer aldrig att vara att vi har tiggare på svenska gator, sa han till DN i fredags.

Men såväl Åsa Lindhagen (MP), socialborgarråd i Stockholm, som Karin Wanngård (S), finansborgarråd i Stockholm, sågar civilministerns förslag om ett möjligt tiggeriförbud.

”Vad är det för samhälle vi skapar om vi förbjuder människor i utsatthet att be medmänniskor om hjälp?”, skriver Åsa Lindhagen i ett meddelande till SVT.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Till Dagens ETC säger Åsa Lindhagen att hon som socialborgarråd framför allt vill prioritera att lindra den omedelbara nöden för de romska tiggarna, som befinner sig i staden.

I februari lade Martin Valfridsson, regeringens nationella samordnare för utsatta EU-migranter, fram sin slutrapport. I den bedömde han bland annat att den fortsatta hanteringen av frågan bör läggas in i den ordinarie samhällsstrukturen. Landets länsstyrelser gavs i uppdrag att fortsättningsvis samordna arbetet med de särskilt utsatta EU-migranterna och Länsstyrelsen i Stockholm gavs ett övergripande ansvar för samordningen.

Det nya uppdraget träder i kraft denna vecka och Jonas Melinder, vid enheten för social utveckling på Länsstyrelsen i Stockholm, är utvecklingsledare över samordningen.

– Uppdraget rör tre huvudområden. Vi ska bidra till en bättre samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner, idéburna organisationer och civilsamhället, säger han.

Utöver det ska länsstyrelsen jobba med kompetenshöjande insatser mot de aktörer som möter de utsatta EU-migranterna, och tillhandahålla en rådgivande servicefunktion.

– Vi måste säkerställa att de utsatta människor som söker sig hit bemöts på ett rättssäkert sätt av vårt samhälle, säger Jonas Melinder.

Enligt polisens senaste siffror finns omkring 4 700 särskilt utsatta EU-migranter i landet just nu, varav uppskattningsvis 300 stycken är barn.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Att färre medierapporter förekommit det senaste året om romska tiggare som av kronofogde och polis tvingas bort från sina provisoriska boplatser, tror Jonas Melinder delvis har sin förklaring i att migranterna fått klart för sig att de större lägren drar till sig mycket negativ uppmärksamhet.

– De större lägren skapar mycket friktion och oroligheter. Sedan är det här även en prioritetsfråga från polisens sida, som den senaste tiden har varit väldigt upptagna med annat. Att avhysa människor från en bosättning löser ju inte heller frågan långsiktigt, utan flyttar bara runt problemet, säger Jonas Melinder.

Åsa Lindhagen förtydligar att avhysningar fortfarande äger rum runt om i staden, men att det var länge sedan en större avhysning genomfördes.