BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Den höga invandringen under första halvåret 2016 gjorde att 263 av 290 kommuner ökade sin befolkning. Ett positivt trendbrott för glesbygden där nästan samtliga kommuner brottas med hur de ska lösa den växande andelen pensionärer.

– Den generella trenden är fortfarande att glesbygden tappar befolkningen. Men det största problemet är inte utflyttningen, utan att man har en demografisk struktur som gör att det egentligen behövs en stor inflyttning för att befolkningen inte ska fortsätta krympa, säger Jan Cedervärn vid Tillväxtanalys.

Han pekar samtidigt på att nyinvandrade, som ofta kommer till mindre kommuner, erfarenhetsmässigt tenderar att flytta därifrån efter ett antal år när de etablerat sig på arbetsmarknaden. En trend som förvisso är fullt möjlig att påverka, betonar han, beroende på vilken politik som förs.

– Det finns exempel på kommuner, med exempelvis hög besöksnäring, som förmått att utnyttja efterfrågan på arbetskraften för att få folk att stanna kvar.

I grunden handlar det dock om den regionalpolitik som förs på riksnivå, där Jan Cedervärn pekar på Norge som ett bra exempel på att urbanisering inte måste innebära en utarmning av landsbygden.

– I Norge har man kvar det som vi i Sverige hade på 90-talet, det vill säga en balanserad befolkningsutveckling. Även i Norge pågår en urbanisering, men långsammare, bland annat på grund av att man haft ett relativt stort jordbruksstöd.

– Vi har ju ett system där människor som bor i Sverige ska kunna ha tillgång till skola och sjukvård oavsett var man bor. Men sedan är det i huvudsak en politisk fråga – hur man vill att befolkningsstrukturen ska se ut.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.