Blufföretag lurade Skatteverket – åtal väcks: ”Sverige under attack”

Det var förra torsdagen som åtal väcktes mot bland annat ett logistikföretag, här kallat X, baserat i Nacka. Ekobrottsmyndigheten fick upp ögonen för företaget i en av de tidigare utredda momskarusellerna, eller som det också kallas, MTIC-upplägg.

– Logistikföretaget X har haft ett flertal andra MTIC-bolag som kunder och har varit en central del av det internationella nätverkets upplägg, berättar Mårten Hallsten, förundersökningsledare och kammaråklagaren som driver åtalet.

Två bolag ytterligare har varit inblandade, som vi kan kalla Y och Z. Företag Y har tagit in stora mängder mobiltelefoner från Europa och sålt eller skickat varorna vidare till företag Z. De har i sin tur sålt mobiltelefoner vidare, bland annat till logistikföretaget X. Så har momskarusellen kunnat rulla igång. 

57 falska miljoner

MTIC-upplägg, som står för Missing trader intra community, går ut på att köra runt en påhittad handel mellan företag, men aldrig betala in någon moms. Bolagen har varit framgångsrika i att utnyttja komplicerade momsregler. De har lurat Skatteverket att betala tillbaka moms för inköp som i realiteten aldrig skett, medan företagen inte betalat in moms för importerade varor.

Importföretaget Y skulle ha deklarerat moms, men gjorde det inte. Den som säljer till konsument ska lägga på momsen i sista ledet, men inte heller det hände. 

– Ingen i kedjan har gjort det på ett korrekt sätt. Istället har pengarna skickats bakåt i momskarusellen. Vi menar att det är ett upplägg som de inblandade företagen kommit överens om, säger Mårten Hallsten. 

Huvudmännen bakom de tre bolagen är också åtalade för grovt bokföringsbrott. Logistikföretaget X har exempelvis bokfört affärshändelser som aldrig inträffat med närmare 57 miljoner. Enligt åtalet står en av huvudmännen också mycket nära det internationella brottsnätverk som styr hela upplägget.

– Vi påstår att han jobbat direkt för nätverket och fått uppgifter från dem, säger Mårten Hallsten. 

”Sverige är under attack”

Huvudmännen riskerar fängelsestraff på mer än sex år och det blir en lång och komplicerad rättegång. Tre av de fem huvudaktörerna har suttit häktade mellan tio och sju månader.

Detta åtal är bara ett i raden i en sammanhängande internationell brottslighet, menar Jerker Asplund, vice chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten. 

– Det är ett pågående angrepp och jag tror vi nått toppen nu. Vi kan se att Sverige fortfarande är under attack, men som det ser ut nu har angreppen avtagit. Under åren 2019 till 2021 förlorade välfärden och statskassan minst 4,5 miljarder på MTIC-upplägg. 

En förutsättning för momsbedrägerier är att det finns möjliggörare som kan driva företag som är skenbart lagliga. Enligt Ekobrottsmyndigheten använder 80 procent av alla kriminella nätverk inom EU företag som brottsverktyg.

– Möjliggörare är i allmänhet etablerade i samhället och har ingen direkt koppling till den gängkriminalitet som plågar Sverige, säger Jerker Asplund.

Just nu pågår 75 förundersökningar om MTIC-upplägg och många möjliggörare har dömts. Hittills har 18 domar meddelats mot 52 personer. Och nu åtalas alltså ytterligare fem.

– Det är inte bara Sverige som drabbats. Även Tyskland, Danmark, Österrike och Baltikum har drabbats hårt. Så det rättsliga samarbetet inom EU är jätteviktigt för att få stopp på detta, poängterar Jerker Asplund. 

Köper upp välskötta bolag

Även tidigare domar visar att just mobiltelefoner använts för att skapa momskaruseller. De har fördelen att vara dyra och små. Det gör dem lätta att skicka runt. Momssummorna att kräva tillbaka från Skatteverket blir höga.

Mobiltelefonerna importeras till Sverige och byter här ägare ett antal gånger. Sedan exporteras de ofta till ett annat EU-land. MTIC-bolagen uppger sen till Skatteverket att de köpt varor i Sverige för stora summor. De fakturor de bokför är falska och redovisar inköp som aldrig gjorts. Såna fakturor går att köpa på fakturafabriker, kriminella bolag som har som enda affärsidé att sälja fakturor på icke existerande varor. På så sätt får bolagen ut miljarder i återbetald moms. 

Den ursprunglige säljaren och den slutlige köparen av varorna är ofta samma bolag, eller så ingår de i samma kriminella nätverk. Det är därför MTIC-upplägget kallas momskarusell. 

Det finns många sätt att dölja upplägget. För att Skatteverket inte ska bli misstänksamt är det vanligt att köpa upp existerande välskötta bolag. De kriminella kan då en tid göra sig osynliga bakom den tidigare ägarens goda rykte och oklanderliga bokslut. 

De använda bolagens omsättning ökar i mycket stor omfattning från den tidpunkt när de börjar användas i ett MTIC-upplägg - en tydlig varningssignal till myndigheterna.

– Här borde både banker och Skatteverket reagera snabbare. Det har blivit bättre men det går att göra mer, säger Jerker Asplund.