Under coronapandemin har Sverige ofta jämförts med Norge, där antalet dödsfall på äldreboenden är många gånger färre än i Sverige. En förklaring som har lyfts fram – utöver smittspridningens generella omfattning – är att privatiseringarna av äldreomsorgen inte har gått lika långt i Norge som i Sverige. Bara omkring fem procent av omsorgsmarknaden i Norge drivs av privata kommersiella aktörer. I Sverige är andelen 20 procent. Och nu meddelar alltså svenska Attendo, som är en av de stora aktörerna även i Norge, att all verksamhet där ska avyttras till det idéburna företaget Lovisenberg omsorg.
Attendo skriver i ett pressmeddelande att ”det saknas förutsättningar för privata företag att utveckla långsiktigt bärkraftig verksamhet inom äldreomsorgen i Norge”.
– Det är väldigt goda nyheter. Det betyder att de tror att den politiska miljön inte gör det möjligt för privata aktörer att fortsätta att ha så stor avkastning som de har haft och att det politiska klimatet ger litet utrymme för kommersiella aktörer, säger Helene Bank på den norska organisationen For velferdsstaten, en sammanslutning av 30 olika fackförbund, brukarorganisationer och andra intresseorganisationer som arbetar mot privatiseringar och marknadstänk i välfärden.
Enligt Helene Bank finns det flera anledningar till att Attendo tar det här beslutet nu. Den första är att det har funnits krafter som länge har arbetat mot de så kallade välfärdsprofitörerna, framför allt inom fackföreningsrörelsen. Det har lett till att ideella och non-profitorganisationer har gynnats framför vinstdrivande företag i välfärden i Norge.
Kommuner återtar sjukhem
Precis som i Sverige har privatiseringarna av äldreomsorgen i Norge pågått sedan 1990-talet men sedan 2015 har de privata tappat mark. I kommunvalet det året vann rödgröna allianser makten i flera stora städer och började ta tillbaka kontrakten för sjukhem, Norges motsvarighet till äldreboenden, i egen regi.
– Trots att de inte vann stortingsvalet 2017 så befäste de sin makt i flera kommuner och städer i kommunvalet 2019. Och utvecklingen där de rödgröna fortsätter att ta tillbaka verksamheter fortsätter i kommuner som Oslo och Stavanger, säger Helene Bank.
Till och med i Austevoll, som länge varit Fremskrittspartiets skyltfönsterkommun, ska sjukhemmen nu tillbaka till kommunen. Fremskrittspartiet privatiserade hela äldreomsorgen i Austevoll 2013, men kommunens nya styre med Høyre och socialdemokratiska AP i en allians har sagt att sjukhemmen ska drivas av kommunen.
Majoritet mot välfärdsvinster
Kommunens ordförande från Høyre, Morten Storebø, skapade uppmärksamhet när han gick ut och sa att kommunen är den som är bäst på att driva den här sektorn. En åsikt som går på tvärs mot vad hans partikollegor i regeringen säger.
– När vi har gjort opinionsundersökningar så är det en majoritet av väljarna som inte vill ha vinst i välfärden. De som i högst utsträckning har ändrat sin syn i frågan är Høyres och Fremskrittspartiets väljare. Det är alltså fler av dem som inte tycker att det är ett anständigt sätt att driva politik på. Och det är det som gör att en kommunordförande från Høyre kan gå ut och säga att det är bättre att kommunen driver sjukhemmen trots att Høyre i regeringen kämpar för mer privatiseringar, säger Helene Bank.
På riksnivå vill Høyre införa fritt brukarval i kommunerna, med den svenska Lagen om valfrihetssystem som förebild. Men det har mött på stort motstånd från den rödgröna oppositionen, som har fått igenom i stortinget att regeringen ska garantera att när välfärdstjänster upphandlas så ska det inte vara möjligt att konkurrera genom sänkt lön och försämrade arbetsvillkor.
– Regeringen gör visserligen det här motvilligt, men i vart fall så är de tvungna att leverera något, säger Helene Bank.
Framför allt ideella aktörer
I ett mejl till Dagens ETC skriver Andreas Koch, kommunikationsdirektör på Attendo, att beslutet också beror på att norska staten subventionerar kommunerna när de bygger nya äldreboenden. Det är ett stöd som privata aktörer inte kan få och därför blir det dyrare för kommunerna att anlita privata aktörer som vill bygga själva, som Attendo gör i Sverige, Finland och Danmark. Han lyfter också fram att kommuner sagt att de framför allt ska anlita ideella aktörer om de inte driver verksamheterna själva.
– Riktade upphandlingar av denna typ strider mot EU-lagstiftningen och kan inte ske i övriga nordiska länder. Detta gör det svårt för privata företag att våga investera med så osäkra framtidsutsikter, menar Andreas Koch.
Sammantaget har det här lett till Attendo bedömer att det inte finns någon marknad i Norge. Och coronapandemin och de många dödsfallen på svenska äldreboenden har inte gynnat opinionen för privatiseringar i Norge, menar Helene Bank.
– Det handlar inte så mycket om det är privat eller offentlig drift på just det enskilda boendet som drabbas. Men med kommersiella aktörer skapas det ett system som pressar de anställda och kostnaderna när det gäller utrustning, utbildning, kompetens och arbetsvillkor. Det lämnar verksamheterna sårbara i en pandemi, säger hon.
Finland var under flera år Attendos snabbast växande marknad. I Finland är nästan hälften av äldreboende i privat regi. Men under förra året avslöjades flera vårdskandaler där personalbrist lett till att de boende blivit undernärda, fått gå för länge i samma blöja och fått narkotiska läkemedel som de inte hade ordinerats. Ett av Attendos boenden fick stänga och företaget tvingades öka bemanningen på andra vårdboenden. Attendos resultat i Finland gick från 330 miljoner kronor plus under 2018 till en förlust på 45 miljoner kronor 2019 och företaget meddelade att det skulle dra ned på etableringstakten.
Blev en valfråga
Vårdskandalerna och de bristande resurserna i äldreomsorgen blev den hetaste frågan i det finska parlamentsvalet 2019. De rödgröna partierna lovade i valrörelsen att förbättra omsorgen. De vann valet och den nya regeringen presenterade i början av året ett lagförslag om att äldreboenden med heldygnsvård ska ha minst sju vårdare per tio boende. Den nuvarande rekommendationen är fem. Till de sju ska bara räknas personal som arbetar med själva omsorgen, inte kökspersonal och städare. Det beräknas kosta över två miljarder kronor extra per år.
– Personalmängden i äldreomsorgen är mycket lägre i Finland än i de andra nordiska länderna så om det här kan öka bemanningen är det positivt. Jag och mina kollegor har länge pekat på bristen på resurser i omsorgen som det stora problemet, säger Teppo Kröger, professor på Jyväskylas universitet som leder en enhet som forskar på åldrande och vård.
Avgörande vem som betalar
Han tror att den nya lagen och det nya opinionsläget kommer att bromsa utvecklingen när det gäller privatiseringen av äldreomsorgen.
– Vi ser att det redan har hänt. Kritiken mot de privata omsorgsföretagen har varit mycket skarp under det senaste året. Och det har en politisk effekt. Men jag tror inte att vi är i det läget i Finland som vi ser i Norge, att vi avvecklar privatiseringar som redan har skett, säger Teppo Kröger.
Han menar att det avgörande nu är vem som ska betala för den ökade bemanningen, om det är de privata företagen själva på de boenden som de ansvarar för eller om det är kommunerna.
– Jag har sett att i flera kommuner har kontrakten omförhandlats så att satsningarna på personal inte har betalats av Attendo själva utan av kommunerna. Då blir det en god affär för Attendo, säger Teppo Kröger.
