Ett av syftena med reformen var att skapa nya bostadsmöjligheter, främst i storstäderna. Tanken var att villaägare skulle bygga extra bostäder i sina trädgårdar, och sedan hyra ut dem för att tjäna lite extra pengar.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
I samband med att förslaget lanserades av regeringen Reinfeldt, med bostadsminister Stefan Attefall i spetsen, spådde Villaägarnas riksförbund att det kunde leda till 200 000 nya bostadstillfällen.
Så har det åtminstone hittills inte blivit. Enligt siffror från Boverket som vi har tagit del av, hade Sveriges kommuner till och med december 2016 sammanlagt utfärdat omkring 3 000 startbesked för så kallade komplementbostäder enligt de nya reglerna.
"Hushållen tänker sig för"
När tidningen Hem & hyra i vintras uppmärksammade hur fel Villaägarnas kalkyl slagit, förklarade organisationens samhällspolitiska chef, Jakob Eliasson, att den byggde på att attefallshusen skulle bli lika populära som de betydligt billigare friggebodarna.
– Men att bygga ett nytt hus på tomten med bostandard kräver både tid, pengar och eget arbete, och en viss risk. Hushållen tänker sig för, sade Jakob Eliasson till Hem & hyra.
Inte heller i bostadskrisens Göteborg blev det någon rusning efter attefallshusen. Enligt statistik från stadsbyggnadskontoret har 13 komplementbostäder byggts sedan de nya reglerna infördes för tre år sedan. Ytterligare 30 har fått startbesked och väntar på att färdigställas.
Martin Storm, chef för stadsbyggnadskontorets planavdelning, säger att en anledning till det låga intresset kan vara att reglerna, trots förenklingen, fortfarande kräver mycket pappersarbete.
– Man kallar det bygglovsbefriat, men det ska ändå göras en anmälan och de dokument som krävs skiljer sig inte så mycket från ett vanligt bygglov, säger Martin Storm och fortsätter:
– Dessutom är det dyrt. Det är inte som en friggebod för 15 000 kronor utan ett attefallshus kostar ju flera hundra tusen. Du ska ha vatten och avlopp och det ska göras enligt konstens alla regler, för Boverkets byggregler gäller ju fortfarande.
Missbedömde intresset
Men i grund och botten tror han inte att det är det administrativa som avskräcker. Folk var helt enkelt inte särskilt intresserade av attefallshusen.
– Jag tror att man missbedömde intresset för det här. Hade människor velat ha ett litet hus i trädgården så hade de ansökt om det och byggt det redan med det gamla reglerna, säger Martin Storm.
Riktigt lika hård är inte fastighetsnämndens ordförande Jahja Zeqiraj (S) i sin bedömning. Han säger att han mött många villaägare som är intresserade av att bygga attefallsbostäder, men som avskräcks av administrationen och kostnaderna.
– Det är fortfarande för krångligt, för komplicerat och för dyrt, säger Jahja Zeqiraj.
Även om han aldrig trott att attefallshusen är den enda lösningen för att få fart på byggandet – till skillnad från alliansregeringen, som han passar på att påpeka – så hade Jahja Zeqiraj hoppats att det skulle ha lett till fler bostäder.
– Jag vill ju möjliggöra bebyggelse och bygga bort bostadsbristen, och då är allt välkommet, säger Jahja Zeqiraj och fortsätter:
– Men 13 byggda bostäder är ju inte bra, med tanke på hur många villor vi har i Göteborg.
Saknas kunskap
En annan som tror på attefallshusens möjligheter är Marcus Waserbrot. Han är en av grundarna till företaget Zuburban, som säljer helhetslösningar för attefallsbostäder – från planering och anmälan till byggande och även själva uthyrningen och administrationen runt den.
– Vi vill hjälpa folk att vara med och lösa bostadsbristen och kanske tjäna en slant på sin insats, säger Marcus Waserbrot.
Han känner igen tankegångarna som Jahja Zeqiraj mött hos villaägare, om att det är dyrare och krångligare än folk tänkt sig att få upp ett attefallshus. Ett annat problem är att många av de som är intresserade är relativt unga, och nyblivna villaägare.
– De är redan högt belånade och har svårt att få ytterligare lån för att finansiera ett hus till, säger Marcus Waserbrot.
Han tror också att det saknas kunskap om attefallshusen hos många villaägare. Därför har hans företag satsat mycket på informationsarbete sedan starten 2015, bland annat genom den utställning som Boplats arrangerade vid Rosenlund i våras.
– Det har börjat röra på sig, så min känsla för Göteborg är att det kommer sätta fart snart och hända mycket, säger Marcus Waserbrot.
