I samband med den vändningen uttalade sig även Finlands utrikesminister Pekka Haavisto om möjligheten att gå in i ett Nato-medlemskap utan Sverige. 

 – Det här är vad som upptagit opinionsjournalistiken i Finland de senaste dagarna, säger Janne Wass som är chefredaktör för Ny tid, en oberoende finlandssvensk rödgrön tidskrift.

Han menar att det finns en bred opinion i Finland om att när man går med i Nato ska det vara med Sverige. Sam­tidigt ­ligger Finland närmare ­Ryssland.

– Det finns därför ett segment som på riktigt är oroliga för att Ryssland skulle attackera den finska gränsen och att man ska gå med oavsett, kosta vad det kosta vill. Det är en nedärvd skräck som gör att debatten i Finland har tagit höga varv. 

Wass egen inställning har varit mer ambivalent. 

– Jag har hört till de som från början varit skeptisk till huruvida ett Natomedlemskap gör Finland tryggare eller ­otyggare. Nu har jag förlikat mig med tanken att vi blir Natomedlemmar men ställer mig inte till de som tror att Ryssland attackerar Finland i ett irrationellt infall från Putins sida. Så från den synvinkeln tycker jag inte att Finland ­borde göra sådana utspel. 

Manar till lugn

Saska Saarikoski är ledarskribent för Finlands största tidning, Helsingin Sanomat, som är oberoende liberal. Han beskriver Turkiets president Erdogan som en politisk ­gangster, som gör allt i sin makt att ha kvar sin makt. 

– I verkligheten har Erdogan knappast något emot Finland och Sverige och vet att det är avgörande för Nato att hålla dörrarna öppna för de sökande som uppfyller de uppställda villkoren, vilket båda de nordiska länderna definitivt gör, säger han. 

Erdogan lär därför ändra sig igen och både Sverige och Finland borde hålla sig lugna i båten och gå in i Nato till­sammans, menar han.

– Finland och Sverige är grannar och vänner och Finland behöver Sverige liksom Sverige behöver Finland – också i Nato. Att ta sig an sultanen tillsammans gör oss bara starkare. 

”Riktigt dåliga saker pågår”

Ledarskribenten Tommy Westerlund på den oberoende liberala dagstidningen Hufvudstad­bladet ser den finska utrikes­ministerns uttalande om att undersöka möjligheterna för ett finskt Natomedlemskap utan Sverige som en testballong. 

– Han drog tillbaka det inom några timmar och ingen annan i den högsta politiska ledningen har ens antytt något sådant. Ett splittrande i processen spelar Turkiet i händerna, det ska man undvika, säger han. 

Även om Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) betonat att han står bakom den svenska yttrandefriheten är det många som reagerat på hans hårda utspel mot protestaktioner som ”riskerar att försena Sveriges Natoansökan”. Men i Finland har debatten handlat mindre om yttrandefrihet. 

 – Vi hade en tabloidtecknare, Ville Ranta som tecknade en karikatyr av Erdogan som en gnällande liten hund. Jag tror att det bara var för att visa att vi vågar. Men allvarligt talat, folk blir faktiskt sprängda i stycken i Ukraina och det är inte böcker utan folk som brinner. Riktigt, riktigt dåliga saker pågår. Så jag tror att finländarna fokuserar på det, säger Saska Saarikoski.

Publicade Erdogan-karikatyr

I Ny tid så valde man att publicera vinnaren i svenska tidningen Flammans karikatyrtävling av Erdogan. Janne Wass ser det som en viktig påminnelse om vem det är man förhandlar med och att man inte bör ”tumma på principer som ska stå som grundstenar i alliansen”. Sam­tidigt menar han att man måste särskilja aktioner och deras bakomliggande syften. 

– Paludan säger att han förespråkar yttrandefrihet men det är endast i den mån det gangnar högerpopulister. Sedan ska även idiotiska protester vara tillåtna i en demokrati, en bränning av en koran skadar ingen enskild människa. Politiker kan förstås gå ut och fördöma det men att klumpa ihop sådana aktioner med legitima protester eller gå ut och prata om att göra lagändringar för att inskränka yttrandefriheten är farligare. Vad är nästa steg då? Man bör akta sig noga för att ge sig in på det där, säger Janne Wass. 

Börjar sälja krigsmateriel

Enligt Tommy Westerlund så har Finland och Sverige även agerat olika för att man till viss del har olika inställningar till medlemskapet. 

– I Sverige finns ­fortfarande partier som säger nej till Nato, det finns inte i Finland. I Finland var processen också mer folkdriven, befolkningen vände snabbare än i Sverige som har en starkare tradition av alliansfrihet. I Sverige har man också en tio gånger så stor kurdisk befolkning. Sedan är det olyckligt att de ledande politikerna i Sverige visat en så stor förståelse för de turkiska kraven. Erdogans reaktioner är så överdrivna, han tar varje chans han kan för att visa sig stark inför valet.

Men även i Finland har man börjat rucka på vissa principer för att möta Erdogans vilja. På torsdagen förra veckan kom nyheten att Finland ska börja sälja krigsmateriel till Turkiet, som riskerar användas i anfall mot det kurdiska självstyret i norra Syrien.  

– Från regeringens sida har det förklarats som att här finns orsaker att förhålla sig annorlunda än tidigare då det är fråga om en kommande allierad. Men en viss opposition menar att det inte borde spela roll, Finland borde hålla sin position att inte sälja material till länder som är i aktiv krigsföring. Så det här är det enda från finska regeringen där man tydligt ger efter till Turkiet, säger Tommy Westerlund. 

Valet påverkar inte

Ingen av de tre finska ledarskribenterna tror att det finska valet i april i år kommer spela särskilt stor roll för Finlands syn på Natomedlemskapet, inte heller om huruvida man ska gå med utan Sverige. 

– Finland kommer nog ändå landa i en regering som står samman med Sverige, även om det såklart beror på hur hur tonläget från Erdogan utvecklar sig, säger Janne Wass.