Efter koranbränningen utanför Turkiets ambassad backade Paludan hem till Danmark och en annan provokatör, Salwan Momika, tog hans plats.
Annat var det året före riksdagsvalet 2022. Då ansökte den dansk-svenska högerextremisten Paludan om tillstånd för 90 allmänna sammankomster för att bränna koranen, i en satsning att komma in i riksdagen med partiet Stram Kurs. Hälften av ansökningarna betalades aldrig och blev därför aldrig av.
Hundratals poliser skadades
Men under påsken förra året skadades hundratals poliser i våldsamma upplopp i flera socioekonomiskt utsatta förorter i samband Paludans koranbrännarturné genom Sverige.
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch, idag närings- och energiminister, frågade sig i Ekots lördagsintervju varför vi inte har 100 skadade islamister, kriminella och upprorsmakare efter de våldsamma drabbningarna, och varför polisen inte sköt skarpt rakt in i folkmassorna.
Kent Ekeroth, tidigare SD-politiker, följde upploppen i Paludans spår på nära håll för sin egen högerpopulistiska sajt Samnytt. En annan av sajtens skribenter hyllade efter valet Paludans insats med en bild med Kent Ekeroth och texten ”korankravallerna gjorde sitt jobb”. Kent Ekeroth är efter valet tillbaka i Sverigedemokraterna som oppositionsråd i Dalarna.
Men för Paludan blev resultatet betydligt sämre: antalet skadade poliser i påskupploppen (ca 300) var dubbelt så många som antal röster i riksdagsvalet (156).
Kasselstrand: ”God kontakt”
Paludan blev känd i Sverige i slutet av augusti 2020, efter att av polis ha nekats att delta vid en antimuslimsk demonstration i Malmö. För trots nekandet uppstod ett våldsamt upplopp i Rosengård med flera hundra demonstranter.
Kort därefter, i oktober 2020, gick Rasmus Paludan med i partiet Alternativ för Sverige (AFS) för att ”hjälpa det svenska folket” och eftersom den dåvarande socialdemokratiska regeringen var rädd för det han kunde uträtta, enligt honom själv.
– De fruktar att jag kan visa att regeringen har tillåtit hundratusentals våldsamma brottslingar att komma in i landet, sa Paludan i ett pressmeddelande från AFS i oktober 2020.
Paludans syfte var tydligt från start och samarbetspartiets ledare var nöjd.
– Rasmus och jag har under året etablerat god kontakt med varandra. Våra partier har mycket gemensamt, sa AFS:s partiledare Gustav Kasselstrand i samma pressmeddelande i oktober 2020.
Skälet till samarbetet var att synas, framför allt i etablerade medier, berättar en källa med insyn. Samtidigt ska AFS ha varit emot koranbränningar som metod.
– Att ta in Paludan var ett sätt att synas och höras helt enkelt, och att få gammelmedia att skriva om partiet.
Sexchattade med minderåriga
Vid tidpunkten för samarbetet försökte Rasmus Paludan komma in i det danska Folketinget med sitt parti Stram Kurs. AFS hoppades på ett liknande uppsving i Sverige, både i kyrkovalet och senare även i riksdagsvalet.
– Om du inte hörs så existerar du inte inom politiken, säger en källa med insyn i AFS.
Paludan ska enligt uppgift inte ha fått något betalt för samarbetet. Ett år senare avslöjade den danska tidningen Ekstra Bladet detaljer om Rasmus Paludans chattande med minderåriga pojkar och AFS ställde in Paludans medverkan på ett torgmöte.
Efter det ansökte Paludan aldrig om förnyat medlemskap och samarbetet rann ut i sanden.
Paludan bytte därefter strategi och försökte komma in i svenska riksdagen med sitt parti Stram Kurs.
Det gick dåligt.
Vägrar bli förhörd
Under tidig vår i år var Ramus Paludan kallad till förhör efter misstankar om bland annat hets mot folkgrupp, men den högerextrema provokatören dök inte upp. Skälet som han uppgett för flera medier är att han inte litar på att svensk polis kan skydda honom.
Samtidigt skriver Rasmus Paludan i en anmälan om olaga hot att svensk polis just nu utreder 220 brott mot honom, framför allt flera olaga hot som han kräver ersättning för. Hoten mot Paludan utreds bland annat av demokrati- och hatbrottsgruppen i Stockholm och han kräver några tusenlappar i skadestånd.
I en av Paludans polisanmälningar, som gäller olaga hot via Instagram, skriver han att det brott han blivit utsatt för kan liknas vid ett hatbrott. Enligt svensk lag är ett hatbrott antingen hets mot folkgrupp eller olaga diskriminering. Men när Rasmus Paludan själv är misstänkt för hets mot folkgrupp så dyker han alltså inte upp på förhör.
Åklagare Adrien Combier-Hogg har bara insyn i hans egen utredning där Rasmus Paludan är misstänkt för bland annat hets mot folkgrupp.
– Men jag kan tänka mig att det som målsägare ligger ligger det i hans intresse att få till fällande domar, det knyter väl an till det narrativ han har. När han är misstänkt är han inte lika benägen att delta. Men så är det ofta med personer som är målsägare och nästa vecka misstänkt, det är inte ovanligt.
Åklagare: ”Mycket olyckligt”
Adrien Combier-Hogg säger till Dagens ETC att det var Polismyndighetens arbete med säkerhetsfrågan som tog tid och gjorde att förhör skulle hållas först i april.
– Det är mycket olyckligt att det blivit så här. Om jag hade fått välja så hade förhör hållits på vårkanten. I det här ärendet arbetar vi intensivt på att få till ett förhör.
Men han hörs ju i ärenden där han är målsägare?
– Ja men det är ju för att han vill höras då.
Åklagaren säger vidare att det är olämpligt att i det här ärendet höra Rasmus Paludan på länk eller telefon. För att komma vidare i utredningen måste Rasmus Paludan delges misstanke, och i Sverige görs det vid förhör. I Danmark finns andra processer för att delge misstankar och därför har Rasmus Paludan inte kunnat höras.
Dagens ETC har utan framgång sökt Rasmus Paludan.
