VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL
Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning
– Det var precis på den här platsen, med den här dopfunten, som de två första judiska familjerna döptes och konverterade till kristendomen. Det var ett krav på den tiden för att få stanna i Sverige. De här familjerna kom från Hamburg och Wien via Amsterdam och ville lämna sina länder och sin religion för att bli en del av det kristna Sverige, säger Christina Gamstorp.
Konstinstallationen Det stora judedopet kommer att finnas i Tyska kyrkan mellan den 28 september till 26 november. Den består av ljudspår där man som besökare kan lyssna på berättelser om de judiska familjerna som konverterade, och så har konstnären Johan Thurfjell gjort ett konstverk som kommer att stå mitt i kyrkan.
– Johans konstverk består av en kavaj som droppar vatten, det finns en väldigt stark symbolik i vatten; vatten som måste korsas, vatten som flyktväg, dopvatten, säger Christina Gamstorp.
Att tvingas ge upp sin identitet
Hon tycker att tematiken både i hela utställningsserien och i den specifika konst-installationen i Tyska kyrkan är högst relevant även i dagens svenska samhälle.
– I dag bor det många människor här med erfarenhet av migration och flykt, människor som kommer till nya platser och försöker anpassa sig så som judar har gjort i alla tider. Det finns också människor, som precis som den lutheranska kyrkan på den tiden, kräver att flyktingar och immigranter som kommer hit ska göra avkall på sin religion och sina traditioner. Sverige var besatt av religion på den tiden, säger Christina Gamstorp.
De två judiska familjerna som blev döpta och konverterade till den lutheranska kristendomen fick också nya namn. Även det påminner om hur vissa personer med så kallade icke-svenska namn i dag känner sig tvungna att byta namn för att slippa diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden, menar hon.
– Att tvingas byta namn tycker jag är ett enormt övergrepp mot en människa, så har det ju använts historiskt. Jag tänker på hur alla judiska män och kvinnor fick heta Sara eller Israel i Nazi-Tyskland, och i totalitära regimer är det vanligt att man får en siffra i stället för ett namn. Att bli berövad sitt namn är ju att tvingas sudda ut en del av sin identitet, det är väldigt förtryckande, säger Christina Gamstorp.
Hon beskriver också att hon kan känna igen sig i situationen som de första omdöpta judarna befann sig i när de skulle bli en del av ett helt nytt samhälle och en ny religion.
– Jag vet själv hur det är att komma utifrån och försöka ta sig in i ett sammanhang. Jag är född av en judisk mor och är därför judinna, men har vuxit upp utan judiska traditioner och i stället firat svensk-kristna högtider som jul och påsk. Det var först i 20-årsåldern som jag började närma mig det judiska och det har inte alltid varit lätt att lära sig allt från början och orientera sig i nya koder och traditioner, säger Christina Gamstorp.
Vill fokusera på det allmänmänskliga
Utställningen Traces of existance pågår under hela det år som flytten och ombyggnaden av det nya Judiska Museet pågår. Den börjar med konstinstallationen Det stora judedopet i Tyska kyrkan för att sedan gå vidare till andra städer där det svensk-judiska kulturarvet gjort avtryck: Karlskrona, Norrköping och Borås, där andra konstverk och installationer ska uppföras.
– För mig som museichef har det varit viktigt att inte bara visa upp judisk kultur och traditioner, utan även svensk-judiska uttryck, där det svenska och det judiska möts eller kanske skaver mot varandra. Det är också viktigt att inte bara vara i Stockholm, utan på flera platser i landet. Jag är intresserad av det som förenar oss människor, det allmängiltiga och mänskliga som vi alla delar, bortom religiösa och etniska tillhörigheter. Judiska Museet ska vara en öppen plats för alla som är intresserade, det är viktigt att sänka trösklarna till det judiska, säger Christina Gamstorp.
Att museet flyttar från sina lokaler på Hälsingegatan till Gamla stan har sina skäl:
– Vi fick chansen att ta plats i Stockholms äldsta bevarade synagoga, vilket känns fantastiskt. Museet ska ligga där det judiska livet en gång startade i Stockholm. Det är delvis vår flytt hit som inspirerade mig att skapa utställningen Traces of existance, det här är en autentisk plats men jag vill öppna flera autentiska platser runt om i landet, säger Christina Gamstorp.
Vägrar vara rädd
Samtidigt som hon vill skapa ett öppet, inbjudande museum och låta det judiska ta plats i det offentliga rummet demonstrerar nazister, med eller utan tillstånd, på gatorna i Sveriges största städer. Jag frågar Christina Gamstorp vad hon tänker om det och den allt mer öppna antisemitismen som syns både på sociala medier och hos folkvalda SD-politiker.
– Det är klart att jag har ett säkerhetstänk, men jag tänker inte vara rädd, rädsla är det farligaste som finns. Jag vill tro på att det finns tillit i vårt samhälle. Det är viktigare än nånsin att vi befolkar världen med berättelser från våra minoriteter och att vi tar plats i det offentliga rummet. Ju närmare man är det autentiska och sanningen i det som har skett, desto svårare är det att förvränga eller göra om historien, säger Christina Gamstorp.
Platser för svensk-judisk arv i Stockholm
Köpmantorget i Gamla Stan
Här hade Judiska församlingen sin församlingslokal mellan åren 1770–1790. Församlingen grundades av Aaron Isaac som var den första juden som fick tillåtelse att bosätta sig i Sverige utan att tvingas konvertera till den lutherska läran.
Själagårdsgatan 19 i Gamla stan
Här låg Stockholms första riktiga synagoga dit Judiska församlingen flyttade 1795 och det är hit som Judiska Museet ska flytta.
Alströmergatan 47 på Kungsholmen
Här ligger Mosaiska begravningsplatsen Aronsberg, den första judiska kyrkogården i Stockholm som även den grundades av Aaron Isaac år 1776. Han dog 1816 och ligger själv begraven här.
Kronobergsparken på Kungsholmen
I nordvästra hörnet av parken ligger Judiska Begravningsplats Kronoberg. Den anlades 1787 efter att en konflikt uppstått i den judiska församlingen där Aaron Isaac anklagades för att vara för auktoritär.
Ragvaldsgatan 14 C på Södermalm
Bakom en garagedörr döljer sig en innergård som leder till Stockholms ortodoxa synagoga Adat Jisrael. Lokalen, som tidigare varit biograf, gjordes om till synagoga 1918, men Synagogföreningen Adas Jisroel Israels Församling grundades redan 1871.3
