– Vad är det du pratar om? Var lite konkret människa!
Det är knappt jag vill vara det. De oönskade tankarna är av olika slag. Ofta mycket privata. Sexuella. Fördomsfulla. Avundsjuka. Gnälliga. Dumma. De är verkligen inget som jag vill dela med mig av. Det är det som är själva poängen. Men så här kan det låta:
Varför måste alla be just mig om hjälp? Varför säljer inte mina böcker bättre? Det här med demokrati är bara ineffektivt och krångligt. Kan inte invandrarna lära sig att uppföra sig som folk? Alla religiösa är galna. Går det egentligen att förstå kvinnor? Om de inte söker jobb borde tiggarna skylla sig själva. Vad är det för mening att leva i den här världen där allt ändå går åt helvete? När ingen annan sköter sig så behöver väl inte jag göra det. Astrid Lindgren är en sentimental dussinförfattare. Det är ändå skillnad på folk och folk. De som har begått allvarliga brott borde avrättas eller låsas in på livstid så att vi blir av med dem. De som är lungsjuka på grund av rökning borde själva få betala sin sjukvård. Jag vill hellre vara med vackra människor än med fula. Det är lika bra att de ebola-sjuka dör, vi är ändå för många på jorden.
Sådana tankar är oönskade. Ja, man pratar till och med om förbjudna tankar. Men även om det finns de som vill det så går det inte att förbjuda tankar. Och kanske är det vi själva som störs mest av dem.
– Om du tänker elaka tankar om en tiggare men ändå lägger en tia i hennes plastmugg, då är du ju oärlig.
Så resonerar en del. Att man kan synda i tanken och att det finns människor som bara tänker rena tankar – helgon. De behöver aldrig ta ställning till några orena tankar eftersom dessa inte dyker upp.
Eller för att använda ett modernare språk – de är politiskt korrekta, PK. Jag tycker inte att PK behöver uppfattas som ett skällsord. Men det är heller ingen egenskap som kommer av sig själv. Jag tror i och för sig att vi människor är naturligt solidariska och samarbetsinriktade men att vi från barndomen också har motsatta impulser. De som kan lite om psykologi har en mängd termer för dess saker – impulskontroll, överjag och så vidare.
Människor som är helt fria från fula, onda och oönskade tankar finns naturligtvis inte och har aldrig funnits. Tvärtom är vår förmåga att sortera bland tankarna – oönskade och välkomna – avgörande. Det är den förmågan som avgör om vi är något sånär mänskliga.
Att vi tänker och drömmer en massa skit är nog till och med en förutsättning för hur vi väljer att vara. Att kunna sortera mellan tankar som är bra och dåliga är helt enkelt en hörnsten i att vara människa. Utan aktiva val återstår bara instinkt. Att förstå konsekvenserna av dåliga handlingar är en förutsättning för empati.
Är det bra att formulera och berätta om de objudna idéerna? Inte nödvändigtvis. Men det finns heller ingen anledning att skämmas för att de dyker upp.
Det finns ingen anledning att bejaka eller odla sina oönskade tankar. Det behövs inte. De kommer ändå.
