1. Styr upp jämställda löner
I snitt får kvinnliga pensionärer ut 66 procent av männens pension. Över hälften av dem får ut 8 000 kronor eller mindre.
– Människor kan ju inte leva på så lite! Men ändå händer ingenting, säger 77-åriga Gloria Perdomo Varela.
Hon har slitit länge inom vården, men liksom de flesta kvinnor har hon utsatts för en livslång lönediskriminering. Det handlar om ofrivilligt deltidsarbete, låga löner i kvinnodominerade yrken, lägre lön än manliga kollegor och en föräldraförsäkring som gynnar män. Nu får hon betala för det med en pension som ligger under EU:s definition för fattigdom.
Trots höga ambitioner går jämställdheten med snigelfart. Utmaningen för den nya regeringen blir att våga satsa på något av de verktyg som faktiskt finns: rätt till heltid, delad föräldraförsäkring, lönepotter, kvoterade bolagsstyrelser.
2. Gör Sverige världsledande på grön energi
Sverige är på väg att bli akterseglade av länder som Danmark och Tyskland i energiomställningen. Sedan införandet av koldioxidskatt på 1990-talet och skattelättnader för etanol och biodiesel i början av 2000-talet har svensk energipolitik närmast stått still. År 2020 ska halva Sveriges energianvändning komma från förnybara energikällor, enligt klimatmålet. Det är om sex år.
– Det är bråttom. Det blir väldigt mycket svårare och mera skador ju längre vi väntar, säger Thomas Sterner, professor i miljöekonomi.
Tre stalltips från forskningen: 1. Öka satsningarna på forskning och innovation – ny teknik är avgörande för att minska industrins utsläpp. 2. Täpp till undantagen i koldioxidskatten och öka stödet till sol, vind och vatten. 3. Stäng Vattenfalls kolkraftverk i Tyskland.
3. Se rasismen bortom Sverigedemokraterna
I ett experiment härom året skickades över 3 000 identiska jobbansökningar ut till olika arbetsgivare. Det visade att de med svenskklingande namn hade 50 procent större chans att bli kallade till intervju. Diskriminering av personer födda utomlands är ett stort problem både på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Totalt har drygt 40 fall av etnisk diskriminering prövats i Arbetsdomstolen, två arbetsgivare har fällts på 19 år.
Att riksdagspartierna tar avstånd från Sverigedemokraterna är hedervärt, men räcker inte som politik för att motverka rasismen. Utmaningen för den nya regeringen blir att synliggöra väljarna bakom SD:s framgångar ta fram en aktiv politik för att bryta segregationen. Exempelvis genom skärpt diskrimineringslagstiftning, krav på företag vid offentliga upphandlingar och anonymiserade bostadsköer.
4. Ställ om till riktiga jobb
”Man sitter lösare till, de kan välja vem de tar in. Officiellt blir man inte sparkad, men i praktiken blir det så ändå.” Så beskriver 23-åriga Jim livet som bemanningsanställd.
Förra året hade över 16 procent av de anställda i Sverige ett tidsbegränsat jobb. Senaste årens jobbsatsningar har misslyckats – arbetslösheten har parkerat på en hög nivå samtidigt som otrygga anställningar blivit norm. Forskning visar att visstidsanställningarna primärt lett till ökad ohälsa, förlorad kompetens och låsningar på arbetsmarknaden. Samtidigt står Sverige inför en fortsatt omställning från industri till tjänstesektor. Cirka 10 000 jobb beräknas försvinna från industrin årligen. Å andra sidan beräknas det ökade behovet inom vård och omsorg uppgå till drygt 20 000 jobb per år. Här behövs en aktiv politik för att anställa fler i offentlig sektor och bryta trenden med otrygga anställningsformer.
5. Minska de dödliga samhällsklyftorna
Sverige är ett av länderna där klyftorna mellan fattiga och rika växer snabbast i världen. Ojämlikheten får obehagliga konsekvenser. I det välbärgade Hovås i Göteborg är medellivslängden 83 år för män, i det fattiga området Östra Bergsjön på andra sidan staden dör män i genomsnitt nio år tidigare. Lågutbildade kvinnor löper dubbelt stor risk att dö i hjärt- och kärlsjukdomar som kvinnor med högre utbildning. Även risken att bli utsatt för brott är större bland dem med låg utbildning. En undersökning avslöjade härom året att 72 procent av svenska folket tycker att inkomstskillnaderna är för stora, inklusive 53 procent av moderaternas väljare. Forskning visar också att ju mer ojämlikt ett land är, desto större är problemen med ohälsa, brottslighet, övervikt och trygghet – oavsett samhällsskikt och oavsett hur hög landets BNP är.
6. Gör skolan Mer jämlik (och bättre)
Andelen elever som inte får godkänt i nionde klass slog nytt rekord i våras. Enligt skollagen har alla rätt till en god utbildning, och skolan skall vara likvärdig. Men statistiken visar att det går allt sämre. Bland barn till lågutbildade är det hela 42 procent som inte får godkänt slutbetyg när de slutar nionde klass. Den siffran har enligt statistiken ökat med 25 procent sedan 2005. SVT:s genomgång av Skolverkets statistik visar också att skillnaderna mellan skolor blir allt större. Barn som hamnar i fel skola riskerar att få sina livschanser förstörda.
Forskningen visar på ett tydligt samband med det fria skolvalet och urholkningen av läraryrket. Var fjärde lärare går i pension framöver, samtidigt som eleverna blir fler, få söker till lärarutbildningarna och många hoppar av. Dessutom föreslås nu mindre klasser, vilket kräver fler lärare.
7. Sluta fega om utrikespolitiken
Ryssland angriper delar av Ukraina militärt, Palestinakonflikten är blodigare än på länge och IS begår krigsförbrytelser i en region i fritt fall. I ett läge av internationell oro där stormakterna återigen skramlar med vapnen behövs en stark och självständig utrikespolitik mer än någonsin. Sverige är ett litet land med liten militär kapacitet. Det vi däremot har en tradition av är stark diplomati och alliansfri försvarspolitik. Denna sekellånga neutralitetspolitik har dock sakta förbytts i ett smygsamarbete med Nato. Samtidigt exporterar Sverige stora mängder vapen, bland annat, har det visat sig, till förtryckande diktaturer som Kina och Saudiarabien.
Den nya regeringens utmaning blir att formulera ett tydligt utrikespolitiskt mål med självförtroende. När människor riskerar livet för att fly till ett Europa som bygger allt högre murar behövs en röst som antingen står upp för internationell rätt eller tydligt tar ställning för förändring.
8. Hjälp misshandlade kvinnor
Mellan 2008 och 2012 gjordes 80 000 anmälningar om våld mot kvinnor i nära relationer. Bara 21 procent av anmälningarna klarades upp.
Erica hade levt med mannen som misshandlade och hotade henne i över tio år innan hon fick hjälp. Ofta blev barnen vittne till slagen.
– Jag tänker nu att skolan och förskolan borde ha förstått. Att man borde ha läst in. I efterhand sa de till mig att de inte har några kunskaper om de här frågorna, säger hon.
Hur mycket stöd och hjälp du får om du utsatts för våld av en närstående beror på var i landet du bor. Kunskaperna varierar stort och någon enhetlig satsning saknas. Endast 6 procent av kommunerna gör systematiska uppföljningar av sina insatser till våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Här behövs riktade insatser, utbildning och ökade resurser.
9. Gör livet drägligt för tiggare
Ingen människa vill tigga. De som kommer hit från fattigare länder i Europa gör det för att de måste. Många är rumänska romer som diskrimineras och förskjuts i sina hemländer. Deras möjlighet att försörja sig har begränsats till att sitta ihopkrupna på gatan i ett främmande land och att bo i ett tält i skogen. Förutom tiggeriet tvingas de utstå stenkastning, hotelser, ibland misshandel. Det är ovärdigt ett land som Sverige att inte hjälpa dessa människor till ett värdigt liv.
Långsiktigt måste Sverige ställa hårdare krav på exempelvis Rumänien för att hjälpa dessa människor i sitt hemland. Kortsiktigt är det minsta vi kan göra så som Göteborgs stad gjort – hjälpa dem med ett drägligt boende, vatten, toalett och medmänsklighet under den korta tid de är här.
10. Gör om, gör rätt med sjukförsäkringarna
Fler människor är sjukskrivna nu jämfört med 2006. Trots hårdare regler och lägre ersättningsnivåer har utanförskapet ökat. Sedan 2010 och fram till maj i år har totalt 87 000 personer utförsäkrats. Av dem är det en liten del som kommit tillbaka till arbetsmarknaden. Enligt en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen (IFS) hade bara 2 procent av dem som utförsäkrades 2010 ett osubvenstionerat arbete ett drygt år efter utförsäkringen. Hälften av de utförsäkrade kan fortfarande inte arbeta när de 900 dagarna har gått. Istället får de söka sjukpenning igen. Statistiken talar sitt tydliga språk. Omformningen av systemet har missat målet och leder i praktiken till ökat lidande för folk som redan har det svårt. Gör om, gör rätt.
11. Sätt stopp för privatiseringarna
De senaste åtta åren har privatiseringarna i välfärden gått i raketfart. Var fjärde anställd inom vård, skola och omsorg jobbar idag för en privat aktör. Argumenten för privatiseringsvågen har länge beskrivits som en vinstaffär för alla: Minskade kostnader, minskad byråkrati, bortblåsta effektivitetsproblem och bättre kvalitet tack vare ökad valfrihet och konkurrens. Efter drygt två decennier av utförsäljningar ekar det mantrat lika tomt som JB-gymnasiet. SNS forskningsstudie från 2011 kunde inte hitta ett enda belägg för att kvalitet eller effektivitet hade förbättras. Snarare tvärt om. På privata gymnasieskolor är lärartätheten exempelvis 17 procent lägre än på kommunala. Utförsäljningarna är en vinstaffär för ägarna, ingen annan.
