– De har minskat med ungefär hälften. Mycket beror nog på att det är många avbokade besök. Det känns förstås tryggare för oss att tolka över telefon, men ofta är det bakgrundsljud så det blir mycket upprepningar, berättar Kinda Benjaro.
Ännu har hon inte fått tolka åt någon covid-19-patient.
– Jag undrar ju lite hur det är med de här patienterna. Min rädsla är att gamla människor dör ensamma på sjukhus utan att någon kan förstå dem, säger Kinda Benjaro.
Hon talar ur erfarenhet som anhörig. När Kinda Benjaros pappa blev sjuk i covid-19 var han rädd att han skulle dö när han blev inlagd på sjukhuset.
– Pappa pratade inte svenska men kunde göra sig förstådd med engelska. Han var så rädd. Men han hade tur och fick en sjuksköterska som kunde prata arabiska med honom, det lugnade både honom och oss, säger Kinda Benjaro.
”Glad att kunna hjälpa”
På intensivvårdsavdelningen för covid-19 patienter på Södersjukhuset i Stockholm finns det egna språkresurser. Undersköterskan Elmas Demir tolkar både turkiska och kurdiska.
– Jag är glad att kunna hjälpa till och patienterna blir jättetacksamma, säger hon.
Innan coronaviruset nådde Sverige jobbade hon på ortopedavdelningen på Södersjukhuset. Nu jobbar hon med med covid-19-patienter på intensivvårdsavdelningen.
– För mig blev det bra, jag har lärt mig jättemycket. I början var vi rädda, men vi har fått så mycket bra utbildningar nu så det känns tryggt. Det jobbigaste är att byta skyddsutrustningen så många gånger, 17 till 20 gånger om dagen, säger hon.
Stöttar kollegor
Förutom sitt arbete i vården kliver Elmas Demir även in och tolkar när kollegor behöver hjälp att kommunicera med patienter som inte kan svenska. Elmas är född i Konya i Turkiet och talar både turkiska och kurdiska.
– Jag har flera utländska kollegor som gör samma sak. Att få tala sitt hemspråk betyder mycket för patienterna. De blir trygga och lugnar ner sig när någon förstår. Många blir också glada och tackar mycket. Men vi får lära känna patienterna på många olika sätt, även genom kroppsspråket.
Elmas Demir tycker att hon hamnat på rätt plats i livet.
– Jag känner mig glad när jag går till jobbet, det är fantastiskt. Jag valde yrket för att jag vill hjälpa människor och nu gör jag det verkligen på riktigt!