Regeringen och Sverigedemokraterna har gett Migrationsverket i uppdrag att upprätta återvändandecenter, där asylsökande som har fått avslag ska bo i väntan på utvisning.
Redan i dag frihetsberövas asylsökande med avvisningsbeslut om myndigheterna anser att det finns en risk för att de ska avvika. Men Tidöparterna vill nu gå längre och fängsla alla med lagakraftvunna utvisningsbeslut.
– Det är hög tid att ett nej faktiskt innebär ett nej på riktigt, sa migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) på en presskonferens under torsdagsmorgonen.
Flyktinggruppernas riksråd, Farr, är kritiskt till beskedet, om än inte förvånade eftersom detta fanns med i Tidöavtalet.
– Det handlar bara om hårdare tag. Nu ska man försöka öka utvisningarna genom att öka repressionen. Både folkrätten och EU-lag säger att man inte får ta människor i förvar utan vidare. De här centren får inte bli fängelser, men samtidigt som folk ska förmås att bo här måste det vara så pass otrevligt att de hellre återvänder, säger Sanna Vestin, som sitter i Farrs styrelse och arbetar med frågor relaterade till Tidöavtalet, till Dagens ETC.
Ser hellre svenskundervisning
Karin Gyllenring, advokat på Asylbyrån, menar att asylsökande kommer att hamna i ett ännu större utanförskap än idag om de fängslas efter ett utvisningsbeslut.
– Jag tänker att de som senare får ett positivt beslut i domstol kommer ha ett mycket större kliv ut i samhället sen, än de som idag är fria att integreras under hela asylprocessen, säger Karin Gyllenring.
– Jag skulle hellre se en ordning där alla som söker asyl får tillgång till svenskundervisning från dag ett, såsom vi hade tidigare. Detta skulle långsiktigt leda till snabbare integration för de som får stanna och också leda till bättre resultat ute i våra skolor. Något som påtalats som ett allvarligt problem här under våren.
Gör det i fel ordning
När migrationsministern upprepar att ett nej ska vara ett nej missar hon en viktig detalj, menar Sanna Vestin. I en statlig utredning från 2017, som har smeknamnet limboutredningen, finns flera konkreta förslag som syftar till att undvika att människor som har fått avslag men inte kan återvända hamnar i en limbosituation utanför samhället. Det är många människor som inte kan återvända, som statslösa och familjer där föräldrar och barn har olika nationalitet.
– Regeringen och SD tar inte reda på varför så många utvisningar inte verkställs. De tar problemen i fel ordning. Även den föregående regeringen lät bli att ta i det här. En statslös person kan nekas gå ombord på ett plan när hon försöker resa från Sverige, men ändå få avslag, säger Sanna Vestin.
Karin Gyllenring är också kritisk och menar att det finns en risk att människor blir kvar länge i dessa center – kanske i åratal.
– Många har, eller kommer att få, barn under tiden på återvändandecentret. Hur ska man säkerställa att dessa barns behov blir tillgodosedda och att hanteringen lever upp till Barnkonventionen, med mer? Vad gör det med ett barn att tvingas växa upp i ett sånt här center? Vill vi verkligen behandla barn så?
