– Den fanns inte att få tag på någonstans och jag började kolla runt i hela Sverige. Till slut lyckades jag få tag på en men sedan dess har det inte funnits några inne. Först nu fick jag precis tag i en till av ren slump, säger Sandra Bexander och fortsätter: 

– Jag är jätteorolig. Han kan inte andas utan sina mediciner och det är skitläskigt.

Bristen på läkemedel är ett växande globalt problem och Läkemedelsverket får in allt fler anmälningar från läkemedelsföretag om att förpackningar är slut. Antalet restanmälningar ökade med 54 procent mellan år 2021 och 2022, och med 102 procent mellan 2022 och 2023.  

Mest akut den senaste tiden har varit just astmaläkemedel för barn. Enligt tillverkaren av Flutide, Glaxo smith kline (GSK), beror det på att den globala efterfrågan är större än produktionskapaciteten. Bristen väntas pågå till december 2025 – och har gjort att de två andra jämförbara kortisonsprayerna i Sverige också tagit slut. 

”Från och med april 2025 kommer vi höja volymerna något till Sverige, men det äts ju snabbt upp om efterfrågan är väldigt hög och/eller om något av de andra företagen inte heller kan leverera”, skriver Maria Ericson, kommunikationschef på GSK, i ett mejl.

Krig och post-pandemi

Högre efterfrågan på läkemedel är en orsak till att många läkemedelsföretag i världen fått svårt att mätta marknaden. Kina och Indien har byggt ut sin hälso- och sjukvård och människor lever allt längre. Industrin hinner inte med att svara upp med ökad produktion, förklarar Bengt Mattson, sakkunnig på branschorganisationen Läkemedelsindustriföreningen.

– Det tar lång tid att bygga ny produktionskapacitet. Och sedan finns det också fortfarande kvarvarande effekter från pandemin med alla de störda leveranskedjor och verksamheter inom förpackningsindustrin och annat som slogs ut, säger han. 

Många aktiva substanser tillverkas i Kina och Indien och sätts ihop till ett komplett läkemedel i Europa. Små störningar kan skapa stora problem i den komplexa värdekedjan.

– Till det kommer också kriget i Ukraina och det otroligt oroliga läget i Mellanöstern som naturligtvis också påverkar i och med att handeln går via Suezkanalen. 

Sverige – en dålig marknad

Men enligt Bengt Mattson är Sverige i en sämre position än flera andra länder. Den svaga kronan gör den svenska marknaden mindre lönsam för läkemedelsföretag – och mest utsatt är marknaden för generiska läkemedel, alltså billigare kopior på tidigare patenterade läkemedel, där priserna i Sverige redan är pressade.

Årliga jämförelser som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) gjort visar att Sverige de senaste tio åren haft de lägsta priserna på generiska läkemedel i Europa. Orsaken är det så kallade takprissystemet som infördes 2011 för utbytbara läkemedel på apotek.  

– I vissa fall kan det vara så att du inte ens får tillbaka det du betalat på världsmarknaden, säger Bengt Mattson.

Han förklarar att en del läkemedelsföretag då avstår från att köpa in vissa förpackningar för att sälja i Sverige.

– Det tycker jag inte att man ska hyckla med. Det klart att man alltid vill ta hänsyn till patientbehov, men det kommersiella intresset minskar ju naturligtvis radikalt om du förlorar pengar. 

Efter larm från industrin om ohållbart låga marginaler höjde TLV förra året hastigt takpriserna och påbörjade samtidigt ett arbete med att göra om systemet.

Orkan slog ut fabrik

Veronica Arthurson, chef för verksamhetsområdet användning på Läkemedelsverket, håller med om att prissättning är en viktig del för att skapa en attraktiv marknad. Hon vidhåller dock att orsaken till att brister uppstår sällan är renodlat svenska. 

I restanmälningarna till myndigheten uppger läkemedelsföretagen att det främst handlar om en begränsad tillverkning eller en ökad efterfrågan. Som exempel nämner hon den pågående bristen på droppvätskor som den senaste tiden skapat stora problem inom hälso- och sjukvården. 

– Där är anledningen att orkanen Helene slog ut en fabrik i USA där ett företag (Baxter, reds anm) tillverkade stora volymer. Och den situationen förvärrades av översvämningar i Spanien som företaget valde att prioritera, säger Veronica Arthurson och fortsätter: 

– Den typen av anledning, alltså naturkatastrofer, är ju definitivt inte ovanligare nu än för några år sedan, snarare tvärtom. 

Läkemedelsverket och TLV har tillsammans med andra myndigheter en hel drös pågående regeringsuppdrag för att säkra tillgången på läkemedel och speciellt i kristider. En kartläggning av produktionskapaciteten visar att det finns 61 tillverkare av läkemedel i Sverige och att de flesta är positivt inställda till att ställa om sin produktion om det uppstår allvarliga brister. Det är ett relativt gott utgångsläge, enligt Veronica Arthurson.

Lager kan öka bristen

Parallellt pågår en omfattande lageruppbyggnad på flera håll. Apoteket AB har tecknat avtal med Socialstyrelsen om att hålla utpekade läkemedel i lager och regionerna ska enligt en överenskommelse med regeringen säkra en månads lagerhållning av särskilt viktiga mediciner. 

Diskussioner pågår om läkemedelsföretag också ska bli skyldiga att lagerhålla vissa läkemedel. Sådana krav har redan införts i flera europeiska länder, bland annat i Danmark.

Bengt Mattson på Läkemedelsindustriföreningen varnar för att bygga lager riskerar att öka efterfrågan ytterligare och Veronica Arthurson på Läkemedelsverket håller med om att det är en risk. 

– Det är absolut något man behöver ha i åtanke, att man inte får bygga lager för snabbt, för då är risken att efterfrågan till lagren i sig skapar brister – och det vill vi inte heller, säger hon. 

Sandra Bexander har nu en kortisonspray att hushålla med till sin ettåriga Lias. Den kan räcka i allt från en vecka till tre månader, beroende på hur förkyld han är.

– Sist vi var hos läkaren i september sa hon att det förhoppningsvis skulle ha kommit en ny medicin innan den vi har tar slut, och att vi skulle lösa det på något sätt om det inte gör det, säger hon. 

Vad händer om han inte får sin medicin? 

– Vi vet inte riktigt. Innan han fick medicin var vi inlagda på sjukhus. Han får inte luft liksom.