Arbetslösheten
Som ”det nya arbetarpartiet” kom Moderaterna och alliansen till makten efter valet 2006. Löftet var att få fler i arbete, men tvärt om har arbetslösheten stigit från 6,4 procent under det tredje kvartalet 2006 till 7,3 procent under tredje kvartalet 2014 enligt SCB. I rena siffror arbetar fler människor i Sverige nu än 2006, men i och med befolkningsökningen stiger ändå andelen arbetslösa.
Ungdomsarbetslösheten
Unga fick det svårare med arbete under Fredrik Reinfeldts tid vid makten. I september 2006 var enligt SCB 18,4 procent av alla 15–24-åringar arbetslösa. Åtta år senare hade den siffran stigit till 22,2 procent (många av dessa är dock studenter men även borträknat det stiger antal unga utan jobb). Professor Anders Forslund vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk har i en utvärdering kritiserat hur ungdomsarbetslösheten har hanterats i den politiska debatten.
Vårdköerna
Antalet människor som väntat på operation i mer än 90 dagar minskade från 25 till 21 procent under Reinfeldts tid vid makten. Men enligt en granskning som Sveriges radio genomförde visade det sig ligga mer bakom siffrorna. Genom alliansens ”kömiljard”, ett bidrag till de landsting med kortast köer, flyttades människor i vårdkö till något som kallas ”frivilligt väntande”. Granskningen visade alltså att köerna blivit kortare genom att alliansen skapat fler köer.
I en uppmärksammad artikelserie i Dagens Nyheter kritiserade journalisten Marciej Zaremba det New public management-system som han menade skapade ett osunt fokus på kortade vårdköer – på bekostnad av vårdkvalitet. Serien blev ett startskott för Läkaruppropet, där tusentals läkare kritiserade ett sjukvårdssystems om de ansåg vara felkonstruerat.
Antirasisten Reinfeldt
Reinfeldt visade att en moderat kan vara antirasist när han talade om öppna hjärtan för flyktingar men stängda dörrar för Sverigedemokrater. På så sätt förändrade han bilden av den klassiska moderaten, enligt många ledarskribenter. Men genomslaget i kommunerna kom aldrig. Enligt en granskning som SVT genomförde i juli 2014 tar moderatstyrda kommuner emot färre flyktingar än socialdemokratiska kommuner. Dessutom vill 33 procent av M-sympatisörerna minska på flyktingmottagandet.
Skatterna
Svenska Dagbladet kunde i en sammanställning visa att regeringen Reinfeldt sett till att Sverige var det land i världen som sänkt skatterna mest för löntagare. Med fem jobbskatteavdrag har de arbetande mer pengar, men det har varit på bekostnad av välfärden. I en debattartikel i samma tidning kritiserar LO:s chefsekonom Ola Pettersson alliansen hårt. 140 miljarder har skattesänkningarna kostat Sverige.
Fredrik Reinfeldt lovade skattesänkningar inför varje val, förutom det sista som han förlorade. Anledningen var enligt nationalekonomiprofessorn Lars Calmfors att det inte gick att sänka mer.
– Som Konjunkturinstitutet har konstaterat står vi inför en situation där vi måste höja skatterna, om vi ska klara välfärden, sa han i augusti 2014.
Skolan
I oktober 2006 deklarerade Reinfeldt i sin regeringsförklaring att skolan var prioriterad. Trots det har Sverige sjunkit på Pisa-rankingen som mäter kunskapen hos 15-åringar runt om i världen. 2003 låg Sverige på 6:e plats, 2013 hade man sjunkit till 36:e och var därmed under snittet.
Nuvarande utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) riktade skarp kritik mot förra regeringen på DN Debatt i juli 2013. 12 600 pedagogiska tjänster har försvunnit och andelen ungdomar som går ut högstadiet utan behörighet till gymnasiet ökade med 15 procent under åren 2006–2013. Dessutom gick den internationella organisationen OECD ut i december 2014 och slog larm om att den svenska skolan är för ojämlik.