– Vi har sett en tydlig ökning, av olika former av bankbedrägerier. De är nästan en fördubbling av antalet ärenden, säger ARN:s ordförande och chef Marcus Isgren.

En typiskt situation är att en kund blir uppringd av någon som påstår sig ringa från banken, ofta från ett nummer som ser ut som bankens växel. Men bedragarna kan också utge sig för att komma från andra företag. Mot yngre personer kommer ofta frågan om pengar via sociala medier där det ser ut att komma från en vän.

Det är inte säkert att banken går med på att betala tillbaka pengar som en bedragare kommit över. Det beror på vilken typ av transaktion det är, menar Marcus Isgren.

– När ärendet kommer till oss är det efter att banken har sagt helt eller delvis nej, många har då redan gjort en gedigen prövning av fallet internt. Man kan ofta få ersättning på olika nivåer, men om det anses att man är ”särskilt klandervärd” så betalar banken ingen ersättning alls, säger han.

Lurad rättslös

En situation där man lurats att själv föra över pengarna anses ofta inte som en så kallad obehörig transaktion. Då är man istället hänvisad till att polisen hittar bedragarna och att det blir en rättsprocess. Marcus Isgren menar att bankerna ofta är bra att hålla sig till den praxis som ARN försökt dra upp genom sina beslut.

– Jag har inga synpunkter på vad bankerna har för säkerhetslösningar, säger han.