I april lägger riksrevisionen fram sin granskning av Arlandabanans finansiering och sedan länge finns det krav på att omförhandla kontraktet med staten som ger Arlanda Express ägare ensamrätt på trafiken i 40 år.
Arlandabanan är ett av två projekt i Sverige som finansierats genom så kallad Offentlig Privat Samverkan, OPS. Modellen går i korthet ut på att ett privat företag finansierar, äger och driver samhällsnyttig verksamhet under en längre tidsperiod. Arlandabanan togs i bruk 2000. Staten finansierade bygget tillsammans med privata A-Train och lånade även ut 1,5 miljarder kronor till bolaget. I gengäld för den finansiella risken fick A-Train ensamrätt, och skyldighet, att trafikera banan i 40 år. Resultatet är att en enkelresa idag kostar 280 kronor och en avgift för fjärrtåg som stannar vid Arlanda. Samtidigt har A-Trains aktieägare plockat ut hundratals miljoner i utdelningar de senaste åren.
Inte ensamma
– Priset är helt orimligt. Klimatet står och vickar på gränsen till scenarier vi inte kan hantera om vi inte agerar nu. Då är det är märkligt att det är dyrare att resa med tåg än med bil. Det är fel att vinstintresset lett till så dyra biljettpriser säger Emma Wallrup, ledamot i Trafikutskottet för Vänsterpartiet, det parti som kanske varit hårdast i kritiken mot projektet.
Men V är inte ensamma. Riksrevisionen kritiserade Arlandabanan redan 2004 och kommer med en ny utvärdering i april. Även tunga politiker har ifrågasatt projektet. 2013 slog nuvarande inrikesministern Anders Ygeman (S) fast att projektet varit en dålig affär för skattebetalarna. De senaste åren har flera krav rests för att omförhandla statens avtal med A-Train. Emma Wallrup vill helst att banan förstatligas men är villig att kompromissa om det leder till lägre biljettpriser.
– Om vi får möjlighet att diskutera vill vi påverka på alla sätt så det blir billigare för resenärerna. Vi skulle helst se ett förstatligande men om vi tillsammans med S och MP kan komma halvvägs och bara göra det billigare är det bra, säger Emma Wallrup.
Har du tröttnat på de stora elbolagen som tar ut miljoner i vinster?
Byt till ETC El, så hjälper du Sverige att ställa om till förnyelsebar energi!
Inget händer
Trots flera års debatt och upprepade krav på omförhandling har ännu inget hänt. Och det finns de som menar att kritiken mot Arlandabanan är orättvis. Jan-Eric Nilsson, professor i transportekonomi på Statens väg- och transportforskningsinstitut, är en av dem. Han menar att projektet varit transparent då både för- och nackdelar klargjordes redan i början av 90-talet då riksdagen klubbade igenom regeringens proposition om att bygga banan.
– Jag tycker där står allt, både för- och nackdelar med lösningen. Verksamheten är i dag också extremt välfungerande, det man kan invända emot är att priset är högt. Man hade kunnat få fler att åka med andra lösningar och det är också en av de sakerna som står i propositionen. Men den eftergiften fick man ta för att få ett kommersiellt företag att skjuta till pengar, säger Jan-Eric Nilsson.
Det andra OPS-projektet i Sverige, Nya Karolinska, kallar han för ett ”skräckexempel” men han vill inte avfärda finansieringsmodellen. Rätt skött har den potential och tre, fyra projekt borde genomföras och utvärderas i Sverige menar Jan-Eric Nilsson.
Inga risker
Den synen delar inte Lars M Andersson, grundare av kreditmarknadsbolaget Kommuninvest som lånar ut pengar för offentliga investeringar till kommuner och landsting. Han menar att den mest uppenbara nackdelen med OPS är att offentlig sektor alltid lånar billigare än privata företag.
– Man påstår också att man överför risker och att det privata näringslivet gör vad de är bra på och tar finansiella risker. Det är inte riktigt sant. Om du tänker dig ett sjukhus så är det aldrig en affärsrisk för ett sjukhus måste alltid finnas. Det vill säga: händer något faller allt tillbaka på det offentliga ändå, säger Lars M Andersson.
