Som ett första steg i arbetet mot dessa arbetsrelaterade dödsolyckor bjuder arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) idag in till ett möte mellan berörda myndigheter och representanter från arbetsmarknadens parter. Detta för att diskutera hur regeringens mål om en nollvision för dödsolyckor på jobbet ska kunna bli verklighet.
”Prioritera arbetsmiljöarbetet”
En av de inbjudna till detta möte är Johan Lindholm, ordförande för fackförbundet Byggnads, som ser mycket allvarligt på det ökande antalet arbetsrelaterade dödsolyckor bland hans medlemmar.
– Vi måste prioritera arbetsmiljöarbetet högre än vad vi gör idag om vi ska få ned antalet dödsolyckor på våra arbetsplatser. Vi i facket har alltid stått där, redo att backa upp skyddsombudens säkerhetsarbete, men företagen står tyvärr inte där med oss.
De alarmerande siffrorna tror han inte skulle ha varit acceptabla inom någon annan yrkeskategori.
– Arbetstagarnas liv tas inte på tillräckligt stort allvar, så är det bara. Hade det varit läkare, journalister eller vårdpersonal som dött i den här omfattningen på jobbet, då skulle inte politikerna ha fokuserat på någonting annat.
Vad behöver då förändras för att arbetsmiljön och säkerheten ska kunna garanteras på ett bättre sätt? Johan Lindholm anser att nödvändig lagstiftning redan finns på plats, men att den måste börja efterlevas på ett bättre sätt än vad som sker idag.
– I och med att det finns långa kedjor av underleverantörer samt arbetsgivare och utländska entreprenörer utan tillräcklig utbildning efterlevs inte regelverket så som det borde, säger han.
Skyddsombudet Karl Paine, som är byggnadssnickare vid ett stort rikstäckande byggbolag i Växjö, är frustrerad över utvecklingen och poängterar att den inte sker i ett vakuum.
– Jag tror framförallt att orsaken till att dessa olyckor ökar är att det går att tjäna pengar på att dra ned på arbetsmiljöarbetet. Jag ser varje dag hur det fattas beslut som påverkar, säger han.
Som skyddsombud och fackligt förtroendevald framhåller Karl Paine att ingången i hans arbete vilar på att aldrig kompromissa med säkerhetsaspekten.
– Men verkligheten ser ju tyvärr inte riktigt ut så. Många företag drar ned på arbetsmiljön och säkerheten för att stärka sin konkurrenskraft mot mindre nogräknade bolag.
Efterlyser kontroller
Det som behöver förändras anser han är att kontrollen av byggbolagens arbetsmiljöarbete blir bättre.
– Det behövs konsekvenser för dem som tullar på säkerheten. Jag har en talande anekdot. Ett bolag som jag tidigare jobbade för fick en bot på 400 000 kronor för att det inte fanns ett räcke uppsatt på byggställningen, två våningar upp. Det hände saker direkt kan jag säga. Dagen efter fanns det information ute på varje bygge från norr till söder om vikten av att använda skyddsräcken. Olyckor uppmärksammas inte alls på samma sätt, vilket stärker min tes om att det måste kosta pengar att missköta sig, säger Karl Paine.
Ylva Johansson säger att hon är beredd att gör det som krävs för att få ned antalet arbetsrelaterade dödsolyckor.
– Regeringen gjorde stora investeringar under förra mandatperioden och har bland annat anställt 100 nya arbetsmiljöinspektörer vid Arbetsmiljöverket. Mycket finns alltså redan på plats, men vi har inte börjat se något resultat ännu. Det är därför jag bjudit in till det här mötet mellan alla berörda parter idag, för att lyssna till dem som står frågan närmast, säger hon.
Själv bedömer Ylva Johansson att det behövs insatser över ett ”brett spektra”.
– Ansvaret för dessa olyckor ligger ytterst hos arbetsgivarna, men regeringen är beredd att vidta flera typer av åtgärder. Det kan handla om att kompetensen måste höjas på arbetsplatserna, om resurser för förebyggande säkerhetsarbete, om polisens utredningstider. Men jag utesluter inte heller att vi behöver se över regelverket, säger hon.
Förutom mer resurser till arbetsmiljöarbete och förändrade regelverk anser Ylva Johansson att säkerhetskulturen på arbetsplatserna måste beaktas.
–De anställda måste våga säga nej till att jobba under allt för riskfyllda förhållanden. Detta är såklart ytterst arbetsgivarnas ansvar, men vi behöver även se ett mer aktivt arbete med detta från skyddsombud och fackförbund, säger hon.
Lokalt arbete viktigt
Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör vid Arbetsmiljöverket, håller med.
– Mycket handlar inte om bristande kunskap, utan om tidspress och stress, vilket leder till en bristfällig säkerhetskultur, att man tar onödiga risker ”för att man alltid har gjort så”. Man måste våga vägra risker. Arbetsgivarna har det största ansvaret för att detta efterlevs, säger hon.
Vad avser Arbetsmiljöverkets tillsynsarbete poängterar Erna Zelmin-Ekenhem att myndighetens inspektörer inte hinner med mer än fyra till fem procent av landets arbetsplatser.
– Det viktigaste arbetet sker därför lokalt, genom skyddsombuden. Men visst, deras arbetare har blivit tuffare i och med den allt hårdare konkurrensen på arbetsmarknaden, avslutar hon.
De dog på jobbet i januari
1 januari
En 53-årig manlig långtradarchaufför anställd i Skåne träffas av en fallande port och avlider.
2 januari
En 29-årig manlig industritekniker anställd i Kalmar avlider efter att ha träffats av en fallande vägg.
8 januari
En 61-årig manlig byggnadsarbetare anställd i Skåne faller från en balkong och dör till följd av sina skador.
15 januari
En 50-årig chef inom handeln kolliderar i Stockholm med en lastbil och omkommer.
18 januari
En 38-årig civilingenjör och konsult inom bygg- och tekniksektorn får i Västernorrland sladd med sitt fordon och krockar med en timmerbil.
19 januari
En lastbilschaufför anställd vid ett utländskt företag kör av vägen utanför Kalix.
23 januari
En elinstallatör anställd i Stockholm faller från en hög mast och avlider.
24 januari
Efter ett fall genom ett plåttak, rakt ned i ett betonggolv, avlider en person som jobbat med mark- och grundarbeten i Halland.
28 januari
En 39-årig kvinnlig chaufför baserad i Västra Götaland avlider efter att hennes skåpbil kolliderat med en buss.
29 januari
En borrare i Norrbotten avlider efter att ha träffats av en tryckluftsslang som lossnat från en borranordning.
