Men trots att Fas 3 inte längre finns kvar som begrepp är 62 arbetslösa i Örebro fortfarande kvar i sysselsättningsfasen.

VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning

– De som hade en sysselsättningsplats och fortfarande är kvar i Fas 3 hade en möjlighet att vara kvar och få den förlängd. Men de hade också rätt att få en annan sysselsättningsplats, säger Sari Harju, chef för Arbetsförmedlingen i Örebro.

Aktivitetsstöd

Det ekonomiska stödet för dem som är kvar i Fas 3 är detsamma som tidigare, ett aktivitetsstöd reglerat utifrån arbetslöshetsersättningen. Den som inte har a-kassa får ingen ersättning och är hänvisad till försörjningsstöd.

Men det är trots allt färre arbetslösa i Fas 3 nu än tidigare. För ett år sedan var det 263 personer som var kvar i Fas 3. En del av dem är fortfarande långtidsarbetslösa, andra har fått jobb. Många har placerats i olika arbetsmarknadsåtgärder.

I dag är jobb- och utvecklingsgarantin inte längre indelad i faser. Arbetssökande ingår i det gemensamma programmet jobb- och utvecklingsgarantin där Arbetsförmedlingen kan gå in med olika insatser: praktik, utbildning, arbetsträning eller anställningar med stöd. Kristina Franzén, sektionschef som arbetar med jobb- och utvecklingsgarantin på Arbetsförmedlingen i Örebro, menar att ingen av dem som var kvar i Fas 3 och har avslutat sin sysselsättningsplats, har blivit avskriven och lämnad utan åtgärd.

– När man har passerat 450 ersättningsdagar har man fortfarande möjlighet att ta del av alla insatser och ett särskilt anställningsstöd i form av extratjänst, säger hon.

Nytt anställningsstöd

Regeringen har avsatt 500 miljoner kronor till kommuner och landsting som anställer långtidsarbetslösa. För de så kallade extratjänsterna kan arbetsgivaren få statligt stöd som motsvarar månadslönen i ett eller två år. Den 31 januari är det slutdatum för tillsättningen av extratjänster. Då ska Örebro kommun ha 88 platser och Örebro läns landsting 15. Just nu är 82 extratjänster igång. Även om extratjänsterna har betydligt gynnsammare villkor för arbetstagaren än Fas 3, har det riktats kritik mot insatsen. Johan Kumlin (M), ledamot i arbetsmarknadsrådet i Örebro, jämför åtgärden med påhittade jobb. Det är feltänkt, menar han.

– Målsättningen i Örebro är att ha runt 100 extratjänster, men det finns en tröghet i systemet kring det här. Vi vill ha riktiga jobb, inte bidragsjobb. Det känns lite krystat. I vår budget vill vi lägga mer krut på utbildning, grundvux och gymnasial vuxenutbildning så att man blir attraktiv på arbetsmarknaden, säger han.

Även fackförbundet Kommunal ser risker. Extratjänster får inte konkurrera med ordinarie tjänster och ibland är gränsdragningen hårfin. Risken finns att hårt belastade arbetsplatser använder extratjänster felaktigt.

– Vid vakanser sätter man inte alltid in någon. Vi skulle helst vilja att det var riktiga jobb i stället. Men jag förstår problematiken, det är viktigt att arbetslösa kommer ut på riktiga arbetsplatser, menar Margareta Gunhamre, facklig företrädare för Kommunal, sektion arbetsmarknad, i Örebro.

Inkludera nyanlända

För ungefär ett år sedan ändrades extratjänsten till att även inkludera nyanlända. Och anställningsmöjligheterna har utökats till att även täcka kulturella, idrottsliga och olika sociala verksamheter.

– Det tycker vi är bra. Det underlättar för kommunerna att hitta arbetsuppgifter, säger Vivi Jacobsson-Libietis från SKL, Sveriges kommuner och landsting.

Hon berättar att det på många håll har varit en utmaning att få fram tjänster. Det måste finnas tid till en meningsfull introduktion och handledning.

– Det finns en trötthet. Det kommer många praktikanter, feriejobbare, lärarstudenter plus alla dessa arbetsmarknadsprogram. Det blir stora volymer, säger hon.