– Arbetsförmedlingen använder sig väldigt mycket nu av fristående aktörer för stöd till arbetssökande, och det är också det som politiken har bett oss att göra. De här tjänsterna lämpar sig till vissa grupper av arbetssökande, men min bedömning är att för de personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, och har varit arbetslösa länge, så är det bättre med andra åtgärder, säger Annika Sundén till Ekot. 

För fort och för radikalt 

Lars Calmfors, professor emeritus vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet, säger till Dagens ETC att han tolkar Annika Sundéns avhopp som att Arbetsförmedlingen har problem med hanteringen av de långtidsarbetslösa. Problem som han tror hänger ihop med att förändringsprocessen och övergången till privata aktörer i myndighetens tjänst har gått för fort och blivit för radikal. 

– Jag har inte varit negativ i princip mot att försöka använda mer av privata aktörer. Vi har alla önskat en bättre fungerande arbetsmarknadspolitik, så försök med privatisering kunde vara välmotiverade. Men man borde ha gjort det mer långsamt, så att man haft en chans att utvärdera förändringen kontinuerligt. Nu gjorde man i stället ett radikalt skifte i ett enda svep, säger Lars Calmfors.  

”Akut kris” 

Övergången till privata aktörer, på initiativ av Centerpartiet i januariavtalet, genomfördes dessutom samtidigt som budgeten för Arbetsförmedlingen drogs ned, vilket Lars Calmfors menar drabbade verksamheten hårt.  

– Det utlöste en akut kris med kontor runt om i landet som lades ned och arbetsförmedlare som sades upp, eller själva valde att sluta. Det här är något som verksamheten fortfarande lider av, så jag förstår analyschefens farhågor. De privata utförarna kanske inte alltid heller är bäst lämpade för dem som är sämst rustade för arbetsmarknaden, säger han.