– Det har varit en soppa, om det varit svårt för oss inom myndigheten att tolka besluten måste det har varit väldigt svårt utanför myndigheten att förstå. 

Det säger Johan Berg, som arbetat på Arbetsförmedlingen sedan 2014. Han har under flera år stått som en ensam försvarare, i debattartiklar, på Twitter och mot en allt mer hotfull skara lobbyister som vill lägga ner myndigheten. Idag är han aktuell med boken ”Spelet om Arbetsförmedlingen” som reder ut de politiska debatterna, besluten och statistiken kring den ”misslyckade myndigheten”. För är den verkligen så misslyckad? 

EU, OECD, Riksrevisionen och arbetsgivarna verkar inte hålla med. De tre förstnämnda instanserna har i flera rapporter berömt Arbetsförmedlingens insatser. Arbetsgivarna har i Arbetsförmedlingens egna undersökning i nio av tio fall uppgett att de varit nöjda med myndighetens hantering av ärendet. 

– Debatten har varit väldigt svartmålande, och lobbyister har använt siffror på vilseledande sätt, säger Johan Berg. 

En ”ineffektiv” myndighet 

Ett återkommande påstående som spridits i både traditionella och sociala medier är att myndigheten är ineffektiv. Att arbetsförmedlingens personal endast förmedlar 1,5 procent av jobben. Johan Berg menar att siffran, som är tagen från SCB är missvisande, eftersom man här räknar med samtliga externa rekryteringar och inte endast de som söker hjälp via arbetsförmedlingen. 

– Det kan alltså handla om personer som kanske inte alls varit i kontakt med myndigheten. Däremot förmedlas faktiskt runt tio procent av samtliga jobb från Arbetsförmedlingen, om man räknar in den digitala tjänsten Platsbanken. 

Här finns en annan orsak till frustrationen kring hur debatten har förts. Politiker har velat att Arbetsförmedlingen ska bli mer effektiv genom digitala lösningar. Men när man då inför en digital lösning, som innebär att fler arbeten förmedlas, får man istället skit för det. 

Hög arbetsbörda 

Johan Berg vill samtidigt inte skönmåla myndigheten. Allmänhetens förtroende är fortsatt lågt och många säger att de inte får hjälp från myndigheten. Men det har också sina förklaringar. Andelen sjukskrivningar bland de anställda på Arbetsförmedlingen har varit hög på grund av den växande arbets­bördan och avsaknaden av resurser på myndigheten. Sedan handlar uppdraget också om mer än att förmedla arbeten. 

– Det handlar i väldigt stor utsträckning om att rusta människor, för det är många som inte har verktygen som krävs för att få ett arbete. Så det behövs utbildning, vägledning, praktik, språk- och rehabiliterande insatser. 

Politiken har varit kaosartad under de senaste åren på grund av ett knepigt valunderlag, ett flertal misstroendeomröstningar, regeringskriser, en pandemi och ett krig i Europa. Men kaoset har enligt Johan Berg också lett till att politikerna kunnat frånsäga sig ansvar. 

– Går man tillbaka till valet 2018 så har S spelat en central roll för Arbetsförmedlingen. Ylva Johansson som var arbetsmarknadsminister sa bara några dagar före valet att borgarnas förslag var ett privatiseringsexperiment. Sedan ett par veckor efter januariavtalet sa hon i lördagsintervjun i P1 att det var en glädje att genomföra politiken i avtalet. 

”Skyller på varandra”

I januariavtalet stod det att man skulle reformera Arbetsförmedlingen från grunden. Det vill säga, privatisera matchningsverksamheten. 

– Det är ett av flera exempel på hur man från politikens sida vänder kappan efter vinden. Ett annat exempel är när centerpartisten Martin Ådahl kritiserade kontorsnedläggningar efter att han sett till att det skulle bli nedskärningar. Politikerna skyller på varandra, 

Generaldirektören för Arbetsförmedlingen tog alltså beslutet om att varsla 4 500 anställda 2019 för att kunna hålla den rejält kapade budgeten för 2019 och 2020. Men på grund av det politiska läget, där januari­avtalet till slut sprack, sköt man också fram reformeringen av ­Arbetsförmedlingen. Det innebar att V och S fick mer inflytande och budgetnedskärningarna blev inte fullt så kraftiga som man först hade fasat. 

Men det var två år före beslutet om varslet som Johan Berg började engagera sig i den offentliga debatten.  

– Den första debattartikeln jag skrev föddes ur en frustration efter att Moderaterna genom Elisabeth Svantesson gick ut med att man ville lägga ner myndigheten. Det fanns tillsammans med SD också en majoritet för det då. När man hör sådant som anställd, finns en rädsla att förlora jobbet och en rädsla för framtiden. 

Hoten från lobbyisterna 

Det har blivit nästan 70 debattartiklar utöver denna. Och även lobbyister med nära kopplingar till bland annat Centerpartiet och Moderaterna, som verkade för en utökad privatisering av Arbetsförmedlingen, började lägga märke till Johan Berg. 2017 svarade Johan Berg på en artikel som en moderat kommunpolitiker skrivit på DN Debatt. 

– Det verkade irritera honom, så han länkade ett policydokument från Statskontoret som gällde hur statligt anställda ska agera. Men jag tyckte att jag hade rätt till min yttrandefrihet och fortsatte att skriva. 

Strax efter skrev moderaten Edward Hamilton, Hanif Bali och Rebecca Weidmo Uvell på ett nedlåtande sätt om Johan Berg. 

– Det var väl först smickrande att de uppmärksammade det jag skrivit men sen blev allt bara väldigt jobbigt. En av Uvells följare började spekulera om var jag bodde i Örebro, en diskussion som även Uvell deltog i. Det släppte sedan men det var några obehagliga dagar.  

I höst ska Johan Berg återgå till sin tjänst på Arbetsförmedlingen efter att ha varit föräldra­ledig. Trots de aggressiva kommentarerna från politiker, lobbyister och sociala medier är han inte orolig.

– Jag är grundad i det jag skriver, säger han.