18 800 kronor mer i månaden än en kvinnlig arbetare. Men tittar man på den faktiska inkomsten varje månad är skillnaderna större än så – närmare 23 000 kronor, visar en rapport LO presenterar på den internationella kvinnodagen. 

På en manliga tjänstemans lönekonto trillar det i snitt in 45 105 kronor varje månad, medan kvinnor i LO-yrken får nöja sig med 22 437 kronor. Hur kan gapet vara så stort? En del av svaret lyder deltidsarbete. Hälften av alla arbetarkvinnor jobbar deltid, men bara 11 procent av manliga tjänstemän. 

I handeln, i vården och i omsorgen där kvinnorna är fler än männen är deltid vanligare än heltid. I sektorer som industri, bygg och transport där män flockas jobbar så väl tjänstemän som arbetare i allmänhet heltid. Följden blir ett lönegap som osynliggörs i den officiella statistiken över heltidslöner, anser LO:s rapportförfattare Joa Bergold.

– Vi visar att kvinnor tjänar ännu mindre än vad vi tror, att många har så väldigt lite att röra sig med, säger hon.

Orkar inte heltid

Undersköterskan Ann Björling låter glad när hon talar om jobbet hon älskar. Men nära fyrtio år i äldreomsorgen har satt spår, däribland två ryggoperationer. Hon jobbar på ett äldreboende i Norrköping, en av de många kommuner som erbjuder heltidsanställningar. Tack, men nej tack, sa Ann Björling när möjligheten uppstod.

– Jag skulle aldrig palla med att jobba hundra, säger hon.

Ryggen är ett skäl, den mentala stress det innebär att gång på gång känna otillräckligheten gnaga, ett annat. Kollegorna är för få och glappen i schemat för många, menar hon. 

 Inte sällan är hon ensam på våningen av olika skäl. Där ansvarar hon för tretton demenssjuka – en del av dem så tunga att det krävs två för att hjälpa dem på toaletten. Om behov uppstår vid fel tillfälle är alternativen att låta den äldre vänta på att personal ansluter från våningen ovanför – som då i sin tur får lämna sin kollega ensam – eller att bryta mot reglerna.

– Det händer att man tar hand om det själv, fast man inte borde, säger Ann Björling.

Öra mot korridoren

De äldres personliga integritet får också den stryka på foten. Inkontinensskydd byts med dörren på glänt. Det gäller att ha ett öra ut mot korridoren om någon ramlar, en konflikt bryter ut mellan boende eller något annat händer som kräver omedelbart ingripande.

– Man räcker inte till. Det tar på psyket, konstaterar Ann Björling.

Hösten 2019 drog hon och en kollega igång Undersköterskeupproret i Norrköping. Rimligare scheman är ett av de krav som de drivit. Periodvis är nämligen återhämtningen allt för snålt tilltagen, menar Ann Björling. Många arbetspass är arbetsgivarens sätt att få ihop en verksamhet där behovet av personal är som störst på morgnar och kvällar. Det kan handla om att jobba måndag till torsdag, ha fredagen ledig och sedan jobba lördag till tisdag.

– Det funkar inte om man ska jobba fulla dagar, säger Ann Björling.

Deltiden ger henne nödvändig återhämtning. Men det kostar. 18 600 kronor landar grundlönen på, istället för 26 200. Pensionen blir mager, konstaterar hon.

– Jag är jäkligt glad att jag pensionssparat privat sen jag var 25, säger Ann Björling.

Många av hennes kollegor har känt sig tvingade att gå upp till heltid, trots att orken tryter, för att få pengarna att räcka månaden ut. Utan en heltidsarbetande make vet Ann Björling inte om hon hade fått ihop det.

– Den som är ensamstående med barn har det inte fett, säger hon.

Ann Björling är långt ifrån ensam om att avstå från heltid för att orka med. Att arbetet är för tungt är den näst vanligaste orsaken till att LO-kvinnor jobbar deltid, enligt LO-utredaren Joa Bergold.

– Bemanningen måste öka och det måste få kosta. Vi kan aldrig lösa arbetsmiljöfrågor genom att acceptera att kvinnor jobbar deltid för att orka, säger hon.

Erbjuds inte heltid

Samtidigt understryker Joa Bergold att den allra vanligaste orsaken till att kvinnor i LO-yrken jobbar deltid är att de inte erbjuds heltid.

– Det finns en idé om att kvinnor väljer deltid. Så är det inte, det här handlar om arbetsgivarens önskan till flexibilitet, säger hon.

Att heltid ska vara norm på hela arbetsmarknaden – inte bara där många män jobbar – är nu en central uppgift för LO framöver, anser Joa Bergold.

– Det kommer vara en viktig del av vår avtalsrörelse. Förbunden behöver också se över alla de nuvarande kollektivavtalen och verkligen trycka på för heltidsanställningar, säger hon.

 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S) menar att frågan om att jämna ut skillnaden mellan hur mycket män och kvinnor arbetar är hennes högst prioriterade fråga. 

– Att män och kvinnor arbetar lika många timmar och också delar på det obetalda arbetet i hushållet är grunden för att vi får jämställda löner och jämställda pensioner, säger hon.

I den nya lagen om anställningsskydd som träder i kraft i sommar står att heltid är norm på svensk arbetsmarknaden. En viktig förändring för att utmana gamla föreställningar om att män är försörjare och att kvinnor har huvudansvar för hem och familj, anser Eva Nordmark.

– Det är viktigt att man varje gång man anställer faktiskt behöver fundera på av vilket skäl man inte erbjuder en heltidstjänst, säger hon.

För att fler ska orka jobba heltid måste arbetsmiljön bli bättre, menar Eva Nordmark. Hon väntar nu en utredning som tittar på möjligheterna att införa tuffare sanktioner mot arbetsgivare som brister. Inom den äldreomsorg där Ann Björling arbetar har Arbetsmiljöverket i sina inspektioner haft anmärkningar på nio av tio arbetsplatser.

– Arbetsmiljöproblemen på kvinnodominerade arbetsplatser åtgärdas inte i tillräckligt hög utsträckning trots att man upptäcker dem, säger Eva Nordmark.