Arabiska på schemat ­startade protestvåg

På skolorna i Östra Göinge kommun infördes för ett par år sedan ett nytt system för hur man skulle ta emot elever med annat modersmål än svenska. I stället för att samla dem alla i en förberedelseklass där de skulle gå tills de lärt sig svenska, så placerades eleverna direkt i vanliga skolklasser. Systemet fungerade bra tills förra året när antalet nyanlända plötsligt ökade kraftigt.

– Det gick bra när vi hade några få elever, men inte när vi plötsligt hade fem elever i en klass som inte kunde språket. Vi var helt oförberedda när antalet nykomna började öka och det blev lite halv panik innan vi hittade en form vi kunde arbeta med, säger Catharina Rooth, som är rektor för lågstadieskolorna i Hanaskog och i Knislinge.

Tydlig effekt i klassrummen

Effekten av den flyktingvåg som kriget i Syrien och oroligheterna på Afrikas horn drog i gång, syntes tydligt på skolorna i Östra Göinge kommun. På Västerskolan i Knislinge är nu 20 av de 210 eleverna nykomna flyktingar och på Kviingeskolan i Hanaskog har 25 procent av de 110 eleverna ett annat modersmål än svenska.

De nyanlända eleverna får nu först en kort introduktion i svenska språket, där de lär sig lite vanliga fraser som hur man ber att få gå på toaletten. De går sedan raka vägen in i vanliga klasser och har vid sidan av den vanliga undervisningen lektioner i svenska för invandrare. För att klara språkliga hinder som dyker upp under dagen har en arabisktalande resursperson anställts. 

– När vi hade två elever på skolan som inte förstod svenska så kunde vi klara det. Men nu har vi anställt en resursperson som talar arabiska eftersom vi inte kan kalla på en tolk varje gång det behövs, säger Catharina Rooth.

Glada över nya vänner

Catharina Rooth känner att hon nu har situationen under kontroll på de två skolor hon basar över. 

Eleverna har överlag varit mycket positiva. De är glada över de nya vänner de får och sörjer när någon familj väljer att flytta vidare, säger hon.

Det var också på begäran av eleverna själva som skolorna i Hanaskog och Knislinge införde en halv termins undervisning i arabiska för de elever som ville. Detta uppmärksammades i media och ledde till en debatt på sociala medier.

– Det blev en hel del skriverier på Facebook men ingen förälder har hört av sig direkt till mig med synpunkter. Tanken med undervisningen var att eleverna skulle få lära sig lite enkla fraser som de kunde använda för att komma i kontakt med de nya eleverna.

Som rektor ser Catharina Rooth nu flera fördelar med att skolorna har fått in många nya elever.

– För barnen är det berikande att komma i kontakt med människor från andra kulturer. I Hanaskog, där skolan är liten, har det dessutom betytt att vi kan dela in klasser och undervisa på ett annat och bättre sätt.

”Lärarna är snälla”

Tioåriga Rama Alkhamed går hem från skolan i sällskap med sin mamma Danea Madoor och lillasyster Lean. Familjen har flytt kriget i -Syrien och har bara bott i Knislinge i en månad. Rama Al-khamed förstår inte mycket av vad som sägs under lektionerna men hon är ändå glad och nöjd med sin nya skolgång.

– Jag trivs. Lärarna är snälla och det händer mycket som är roligt i skolan, säger hon.

Rama Alkhmed känner sig också välkomnad av de andra barnen, som hon leker med på rasterna.

Men trots att allt ser ut att fungera bra i skolan nu så är det inte givet att familjen blir kvar i Knislinge. 

– Vi trivs men om vi hittar något annat område som verkar bra så flyttar vi vidare, säger Danea Madoor.