”Är toppen på isberget vi ser nu”

Stampen är en av Sveriges största mediekoncerner och äger 14 dagstidningar. I dag befinner sig Stampen på ruinens brant. Skulderna uppgår till över två miljarder kronor och koncernen är just nu i rekonstruktion för att undvika konkurs. Med tidigare vd Tomas Brunegård och ägaren Peter Hjörne i spetsen inledde Stampen en snabb expansion i mitten av 00-talet och köpte tidningar med lånade pengar. Samtidigt höjdes utdelningarna till ägarna. I dag pekas affärerna ut som grundorsaken till den hotande konkursen.

– Skuldbördan är väldigt mycket Tomas Brunegårds och även Petter Hjörnes. Tomas Brunegård kom in och som jag uppfattade det började de shoppa tillsammans med lånade pengar på ett sätt som var fullständigt felaktigt. Om man gjort en rejäl omvärldsanalys och varit pålästa hade man troligtvis fattat andra beslut, säger Maria Dommellöf-Wik, redaktör på GP Kultur och anställd på tidningen sedan 1996.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Bara senaste kapitlet

Stampen är bara det senaste kapitlet i den svenska mediekrisen. Förra veckan blev det känt att Mittmedias ledning diskuterat att sparka 422 av 550 journalister på 28 olika dagstidningar. Enligt en kartläggning från Dagens Samhälle försvann runt 1 000 journalistjobb 2013 och 2014. 2015 var siffran 235, enligt tidningen Journalisten. Maria Dommellöf-Wik är allvarligt oroad över framtiden för lokal och regional journalistik.

– Jag tror kultur- och demokratiministern måste agera kraftfullt om det inte ska bli massdöd och utplåning av den lokala journalistiken i ännu högre grad än vad som redan varit. Det är toppen på isberget vi ser nu, säger hon.

Rebecka Kvint är reporter och tillförordnad facklig sektionsordförande på Hallands Nyheter och Varbergsposten, två andra tidningar i Stampenkoncernen. Hon hoppas koncernen kan undvika konkurs men om det ändå skulle bli verklighet tror hon att Hallands Nyheter kan överleva på något sätt.

– Det finns ju en efterfrågan på nyheter här och en efterfrågan på annonser. Jag är nästan säker på att något annat skulle födas ur en konkurs. Exakt vad vet jag inte, om det är utgivning sex dagar i veckan och webb bemannad nästan dygnet runt som nu eller om det är en tidning med färre utgivningsdagar, säger Rebecka Kvint.

Nästan alla tidningar i Sverige kämpar med vikande upplagor och sjunkande lönsamhet. Neddragningar är följden och på tio år har svenska mediehus bantat redaktionerna med runt 25 procent enligt Dagens Samhälle. Rebecka Kvint hade velat se en bredare diskussion om vad en konkurs för Stampen och nedlagda lokaltidningar innebär för demokratin.

– Det jag och vi alla efterlyst lite i diskussionen är ett samtal om vad det gör att det finns journalister som granskar på lokal nivå. Jag vill tro att lokal journalistik är ett slags försäkring mot korruption och ett allt för stort slöseri med skattepengar. Jag skulle önska att man pratade lite om de värdena, säger Rebecka Kvint.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Trots neddragningarna på redaktionerna är det relativt få prenumererade lokaltidningar som helt lagts ned de senaste åren. Bland dem finns Skövde Nyheter, Örebro-Kuriren och Folket som var socialdemokratisk andratidning i Eskilstuna fram till 2012. I dag finns bara Eskilstuna-Kuriren med en oberoende liberal ledarsida kvar i staden. Kommunalrådet Jimmy Jansson (S) tycker att den lokala politiska debatten blivit fattigare sedan folket försvann.

– Om man ska välja mellan två olika scenarier kring en stad så måste det optimala vara att ha minst två tidningar varav den ena är vänster och den andra är höger, om man får uttrycka sig så. Ur ett demokratiskt perspektiv är det alltid att föredra. Man ska akta sig för monopol, säger han.