– Jag studerar copingstrategier, alltså hur människor psykologiskt klarar av kriser, i det här fallet vid cancersjukdom.  I väldigt många samhällen är religionen en viktig del. I USA, där över 80 procent tror på en personlig Gud, är det till exempel ofta kyrkan man vänder sig till. 

– Jag ville undersöka hur det ser ut i ett så sekulariserat samhälle som Sverige. Då var det också intressant att fråga om man använde sig av naturen, eftersom det sedan gammalt finns mycket naturromantik som gränsar till det andliga i den svenska kulturen.

Använder svenskar naturen mer än andra nationaliteter för att komma över något?

– Jag vet inte om vi använder den mer, för jag har inte undersökt andra nationaliteter, och i den forskning som finns sedan tidigare har frågor om naturen inte ställts. Man har tittat mer på religionens inverkan. Men 68 procent av svenskarna svarar att naturen har betydelse, medan det var 14 procent som vände sig till kyrkan. 

– Jag tror att det finns något unikt med delar av den svenska kulturen i att naturen blir andlig. Man upplever sig ”vara ett med” naturen. I andra kulturer uppfattar man den mer som något vackert att titta på. Men nu vill vi undersöka hur det ser ut i andra sekulära kulturer, som i Kina och Sydkorea. 

Du tycker att cancervården i Sverige ska använda naturen mer. Hur menar du då?

– Ja, det finns ju en naturromantik i kulturen. Den är så att säga färdig att använda, både i palliativ vård och för dem som behöver psykisk läkning när en operation gått bra. Man kan tänka sig att använda till exempel hälsoträdgårdar. Det finns en kritik bland patienterna att vården håller dem vid liv, men inte hjälper dem att leva. 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.