Organisationen Läkare i världen driver sedan 1995 en sjukvårdsklinik i Hjorthagen i Stockholm för människor som nekas vård i den offentliga sjukvården. Tidigare var de flesta patienterna papperslösa, nu är de papperslösa färre sedan en ny lag förra sommaren ger dem rätt till grundläggande sjukvård. I januari i år öppnade kliniken upp dörrarna för den växande gruppen EU-migranter. De allra fattigaste EU-migranterna, i många fall romer från Östeuropa, saknar oftast europeiskt sjukförsäkringskort eftersom de inte arbetat i hemlandet.
– Utan EU-kort har de inte rätt till subventionerad vård utan tvingas betala hela sjukvårdskostnaden själva, säger Johannes Mosskin.
De vanligaste besvären människor söker för är olika hudåkommor, ben-, muskel och ledbesvär och problem med magen. Många har också stora problem med tandhälsan.
– Vi gör allt vi kan för att hjälpa alla som kommer hit. Men tillgång till vård är en mänsklig rättighet. Att vi inte erbjuder alla som vistas här vård på lika villkor är ett solklart brott mot internationella konventioner som Sverige har undertecknat, säger Johannes Mosskin.
”Beror på okunnighet”
Trots lagen som ger papperslösa rätt till viss vård lägger Läkare i världen mycket tid på att hjälpa papperslösa.
– Omkring en femtedel av de papperslösa vi möter och hjälper vidare till den offentliga vården nekas fortfarande den vård de har rätt till. Det beror både på okunnighet hos vårdpersonalen och på otydligheter i lagen som bäddar för godtycke, säger han.
Lagen om vård för papperslösa har ändå inneburit en enorm positiv förändring för dem, menar han.
– Men det är olyckligt att man missat andra grupper än de papperslösa. Det hade varit bättre med en heltäckande lag som utgår från principen om allas rätt till vård på lika villkor, säger han.
Idag kan gravida, sjuka och skadade EU-migranter fortfarande nekas vård.
– Det är en tidsfråga innan någon dör och dagens system skapar mycket lidande. Sverige har ett glasklart ansvar för alla som vistas här. Parallellt med att vi ger migranter rätt till vård måste vi hitta en lösning som funkar i hela EU. Än har vi inte löst de konsekvenser som uppstår när människor rör sig mellan länder, säger han.
I riksdagens socialutskott är frågan om subventionerad vård till EU-migranter inget som diskuteras för tillfället, enligt Karin Rågsjö (V), ledamot i utskottet.
– Nej, men frågan kommer att komma upp. Problemet grundar sig i den fattigdom som brett ut sig i Europa och som resulterat i social dumpning av människor, säger Karin Rågsjö.
Vänsterpartiet anser att även EU-migranter ska ha rätt till subventionerad vård och att staten ska stå för kostnaden.
– EU-migranter ska, precis som papperslösa, ha rätt till vård som inte kan anstå, säger Karin Rågsjö.
Formuleringen ”vård som inte kan anstå” har fått mycket kritik. Socialstyrelsen har konstaterat att begreppet inte är medicinskt tillämpbart och Prioriteringscentrum i Linköping anser att lagen om vård för papperslösa strider mot människorättsprincipen som ger alla människor lika rättigheter.
– Jo, utgångspunkten måste vara att vård ska ges efter behov, säger Karin Rågsjö.
”Måste lösas på EU-nivå”
Anders W Jonsson, ledamot för Centerpartiet i socialutskottet, svarar via mejl att EU-migranter bör ha rätt till sjukvård ”på samma sätt som andra EU-medborgare”.
Fredrik Borelius, socialpolitisk handläggare för Moderaterna, säger att EU-migranter bör få rätt till vård i samma utsträckning som tillståndslösa.
– Men frågan om hur landstingen ska ersättas för vården måste lösas på EU-nivå.
Även Miljöpartiet vill ge EU-medborgare utan EU-kort rätt till grundläggande vård i Sverige.
– Eftersom det finns regler för detta inom EU, bör det förändras på EU-nivå, säger Maria Ferm (MP), talesperson för migrationsfrågor.
Dagens ETC har sökt sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) samt representanter för övriga partier men ännu inte fått svar på frågan om hur de ser på EU-migranters rätt till vård i Sverige.
Socialdemokraternas presskontakt Stefan Hell Fröding säger dock att frågan är komplicerad.
– Det är Rumänien som har ansvaret för vården, att trycka på Rumänien är nummer ett.
Johannes Mosskin tycker att det är olyckligt när politikerna ensidigt talar om Rumäniens ansvar.
– Mer än hälften av våra patienter kommer från andra länder. Att lösa problemen i Rumänien räcker inte och tar tid. Givetvis ska Sverige sätta press på EU:s medlemsstater att förbättra sina sjukvårdssystem. Men idag har Sverige ansvar för de människor som vistas här och nu, säger Johannes Mosskin.
