Över hälften av alla unga i Sverige har upplevt antisemitism i vardagen, enligt en undersökning från Aftonbladet/Inizio i fjol.
En av dem är Nina Tojzner, 29 år, generalsekreterare på Judiska ungdomsförbundet.
– Jag har själv blivit utsatt för hat, både personligen ansikte mot ansikte, men mest på sociala medier, säger hon.
Som exempel nämner hon händelserna runt Sverigedemokraternas kampanj i Stockholms tunnelbana inför EU-valet förra våren, då hon blev uppringd av ett känt högerextremt nätverk som försökte provocera.
– Då exploderade våra sociala medier-konton med hat från högerextremister och troll, berättar Nina Tojzner.
Känner sig inte trygga
En rad attacker har skett i Sverige de senaste åren. Brandattentat mot synagogor, nazistiskt klotter och vandalisering mot judiska institutioner.
– Jag tycker det är vidrigt med dessa attacker. Som den här senaste vandaliseringen på minnesdagen av kristallnatten, det var så tydligt organiserat. Det vände sig i magen på mig, det var väldigt obehagligt, säger Nina Tojzner.
Nio av tio judar känner sig inte trygga i Sverige, enligt TV4 Nyheterna. Många svenska judar vittnar om hur de döljer symboler och undviker att berätta att de är judar i vissa sammanhang. Nina Tojzner kan känna igen obehaget, men säger sig samtidigt vara lyckligt lottad.
– Överlag känner jag inte att jag behöver tänka mig för personligen, men ibland kan jag tänka efter, att jag kanske borde dölja min Davidsstjärna eller så. Det kan vara på offentliga platser, om jag ser en grupp människor, som kanske uppfattas stereotypt, till exempel en grupp unga, vita män med rakade huvuden, eller en grupp unga killar med invandrarbakgrund. Då kanske jag tänker mig för lite extra, säger hon.
Rasistiska terrorbrott
Svante Weyler är ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism, SKMA. Han ser attackerna som terrorbrott.
– De är extremt allvarliga. Det är naturligtivs allvarligt när alla människor utsätts för våld, men det är extra allvarligt när det riktas mot judar. Det är ofta inte personligt, utan rasistiskt motiverat och då är det ett hot mot hela demokratin. Det är attacker som följer i spåren av att nazisterna försöker utrota judarna, därmed är det terrorbrott, riktade mot staten och demokratin, mot oss alla, säger han.
De antisemitiska hatbrotten ökade med hela 53 procent mellan 2016 och 2018, visar en rapport från Brå. Under 2018 identifierades nästan 280 brott med antisemitiska motiv, vanligast förekommande på internet.
Även bortsett från de fysiska och verbala hatbrotten ökar antisemitismen i samhället i stort, visar en rad undersökningar.
I Eurobarometerns stora undersökning i fjol svarade 73 procent av svenskarna att de anser att antisemitismen ökar i landet, vilket är den högsta siffran av EU:s 28 länder.
Entydig ökning
Svante Weyler menar att hoten ska tas på högsta allvar.
– Judar i Sverige och övriga Europa upplever ett starkt ökat hot och ett ifrågasättande av att vara judar. Det är entydigt så att antisemitismen ökar, både i form av verbala anges och i faktiska fysiska angrepp mot judar. De är inte så många, men de är tyvärr väldigt farliga. Det är bara en händelse att inte judar har dödats ännu i Sverige.
Han betonar vikten av att antisemitism ska ses som en särskild sorts våld.
– Överallt där man jagar judar jagar man så småningom demokratin. Antisemitism är ett tecken på antidemokrati. Det är en angelägenhet för hela samhället.
Extremhögern hotar mest
SKMA, som kartlägger antisemitismen kontinuerligt, märker hur det vardagliga hatet mot judar ser ut.
– Vi får rapporter om att svenska judar känner sig hotade på gatan, lärare som inte vågar visa att de är judar, människor som inte vågar bära kippa eller andra symboler. Vi upplever det på nätet i hatfulla utryck. Och vi ser de väldigt ökande konspirationsteorier som sprider sig, säger Svante Weyler och nämner hatkampanjerna mot ungerske affärsmannen George Soros.
De antisemitiska hoten kommer främst från extremhögern, men förekommer även hos jihadister, enligt SKMA. Svante Weyler drar en tydlig skiljelinje mellan kritik av Israels politik och antisemitism.
– I den politiska debatten finns det ett väldigt stort utrymme för att kritisera Israels politik utan att för den skull kritisera Israels existens. Att utplåna Israel kan man inte göra utan att utplåna judarna. Men den som hävdar att det inte går att kritisera Israel utan att kallas antisemit har tagit på sig offerkoftan, menar Weyler.
”Vi måste tala om Förintelsen”
Nina Tojzner tycker att det görs bra arbete mot antisemitism i Sverige, men att det kan göras mer.
– Nazistiska organisationer som NMR borde förbjudas att demonstrera. De ska absolut inte få lov att demonstrera utanför judiska institutioner, säger hon.
Svante Weyler håller med om att det görs mycket bra, men ser problem inom skolan.
– Det finns situationer där det är svårt att bedriva normal undervisning om Förintelsen idag. Det måste tas på största allvar. Det går inte att gå igenom svensk skola utan att tala om Förintelsen, då kan man inte få godkänt i historia, säger han.
