– Antisemitism är ett mångbottnat problem. Samtiden är så präglad av att vilja ha enkla svar och snabba lösningar. Det som framkommer här är att problemet handlar om flera saker samtidigt: Om antisemitismens explicita uttryck, men också hur det judiska livet trycks undan av en protestantisk majoritetskultur. Genom andrefieringen av judar skapas ett avstånd där utrymmet för det judiska krymper.

Studien består i intervjuer med skolpersonal och judiska barn i varierande åldrar - de yngsta går i mellanstadiet. Enligt Mirjam Katzin har barnens ålder spelat roll för hur de formulerar sina upplevelser.

– De äldre ungdomarna har en abstrakt förståelse och kan resonera. Men mellanstadieeleverna har ännu inte utvecklat det och pratar mer direkt, om hur det känns. Det fanns barn som berättade om hur ont det gör när någon hatar judar, andra beskrev hur det drabbade den egna identiteten och självbilden, att deras erfarenheter har fått dem att känna att de inte vill vara judar. I ett försök att skydda sig vill de också distansera sig från det judiska.

Konspirationsteorier

Rapporten visar på en frekvent spridning av antisemitiska konspirationsteorier på skolorna. Många lärare har stött på konspirationsteorier om judars överdrivna makt och inflytande, något också eleverna vittnar om. Samtidigt menar många lärare att de saknar verktyg.

– Det är ett av de resultat i rapporten som förvånat mig mest, att det är så framträdande i skolmiljön och dessutom blivit allt vanligare. För lärarna och skolan är det ett problem med många bottnar. Man har som uppdrag att ge elever verktygen att navigera i sin omvärld, samtidigt som konspirationsteorier gör det omvända: det ger elever en felaktig förståelse av världen. Det framgick också att många lärare saknar kunskap om konspirationsteorier och hur de har en antisemitisk grund, säger Katzin och fortsätter:

– Om man lär sig att judar är fiender så är steget till våld inte så långt bort. Det innebär inte att alla som konsumerar konspirationsteorier ägnar sig åt hatbrott - men många av de terrorister som attackerat judar konsumerar såna idéer.

Skämt om Förintelsen

Ett annat problem som lyfts är skolans förutsättningar att hantera antisemitism. Begreppet ”skolgårdsantisemitism” används i rapporten för att synliggöra den specifika form som uppstår i skolmiljöer.

– Det kan handla om att elever vittnar om att jude är en synonym för snål, något som är ett starkt tema i intervjuerna. Det handlar också om att elever skämtar om Förintelsen och Hitler, och är okänsliga för de judiska erfarenheter som finns i deras närhet. Den jargongen behöver inte bottna i hat eller ideologisk antisemitism, däremot bottnar det i en rasistisk föreställningsvärld.

Antisemitism i just Malmö har de senaste åren uppmärksammats på flera håll. Men enligt Mirjam Katzin är det viktigt att hålla flera tankar i huvudet samtidigt.

– Antisemitismen i Malmö är ett verkligt problem, det framkommer inte minst i rapporten. Samtidigt är det tacksamt för resten av Sverige att rikta blickarna mot Malmö och på det sättet slippa ta ansvar för det faktum att antisemitismen är strukturell och finns överallt.