Johannes skolsituation är knappast unik. Förra året gick 16,4 procent av landets niondeklassare i Sverige ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet, 2015 var siffran 14,9 och året innan dess var den 13,1. Det är en ökning med 3,3 procentenheter på tre år, enligt Skolverket.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
I Norrköping pekar siffrorna åt samma håll. Skolor i utsatta områden hade flest obehöriga elever vårterminen 2016.
På Borgsmo-skolan var 48,7 procent av eleverna obehöriga, och på Navestadsskolan gick 29,5 procent av eleverna ut nian utan betyg.
”Olika för olika skolor”
Birgitta Larsson är barn- och ungdomschef på utbildningskontoret. Hon tycker utvecklingen är oroande.
– Vi är inte nöjda med resultatet. Det är alldeles för många elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet, säger hon.
En av orsakerna till de försämrade resultaten kan vara lärarlegitimationsreformen som slog igenom 2015, och den efterföljande lärarbristen. Skolor i utsatta områden har haft svårt att rekrytera behöriga lärare. Och regeringens ambition att få fler förstalärare till resurskrävande skolor har inte infriats.
Norrköping har försökt att stävja utvecklingen och öka resultaten genom flera åtgärder.
– De kan vara olika för olika skolor. Några exempel är tvålärarsystem, intensivstudier i matematik, bättre uppföljning på individnivå och lovskola, säger Birgitta Larsson.
Att elever ”tappas bort” är en av de främsta orsakerna till det höga antalet obehöriga niondeklassare.
Under hösten 2015 hade 20 000 elever i grundskolan ogiltig och långvarig frånvaro. Trots att det finns en lagstiftning för att förhindra frånvaro är efterlevnaden svag. Frånvaron uppmärksammas för sent.
Rätt till en likvärdig utbildning
Den 9 januari tog utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) emot ett betänkande från en utredning om elevers skolfrånvaro.
I utredningen slås det fast att skolorna måste bli bättre på att systematiskt följa upp och registrera frånvaro. Bland annat ska elevskyddsombudens roll stärkas, och rektorns utredningsplikt stärkas.
Syftet med utredningen är att säkerställa alla elevers rätt till en likvärdig utbildning.