– Om det här sprider sig är inte LAS värd någonting. Det spelar ingen roll hur länge man jobbat, ingen kommer att sitta tryggt ändå, säger Malin Bergvall, ombudsman för Handelsanställdas förbund i Örebro.
Erbjudande om omplacering
Bakgrunden är följande: Butiken brottades med ekonomiska problem. Samtal fördes med facket om en omorganisation. Men inför den valde ledningen att erbjuda anställda nya kontrakt som i princip gick ut på att majoriteten av personalen skulle dela på butikens nödvändiga nedskärningar i form av färre arbetstimmar, oavsett hur länge de varit anställda. Personalen ställdes inför valet att bli uppsagda eller acceptera lägre arbetstid. Till sist skrev de på nya anställningsbevis under protest.
Coop menar att det handlar om erbjudande om omplacering som personalen frivilligt accepterat. Handels menar att det egentligen är en omreglering av arbetsvillkoren eftersom de anställda utför samma arbetsuppgifter som tidigare. Därmed skulle turordningsreglerna om ”sist in, först ut” gälla.
– Vi var överens om läget, om att något måste göras, men inte om att de skulle frångå turordningen. Och de kallar det omplacering, men hur kan man omplaceras till exakt samma jobb på samma ställe med samma arbetsuppgifter? Enda skillnaden är att personalen fått färre arbetstimmar, säger Malin Bergvall.
Domen förvånar inte Per Persson, avtalssekreterare på Hotell- och restaurangfacket. Han hänvisar till flera liknande domar och påminner om att lagtexten endast reglerar rätten till anställning och inte arbetstiden som sådan.
– Däremot håller jag med om att det blir väldigt ensidigt när arbetsgivaren får bestämma tjänstgöringsgrad på det här sättet. Frågan är om skälighetsprincipen, det moraliska, verkligen har diskuterats i botten? säger han.
Hårdare skrivningar i avtal
– Och ja, det är en uppenbar risk att det här sprider sig. Men man kan ju fråga sig hur arbetsgivare som gör så här uppfattas. Jag tror inte det blir en särskilt attraktiv arbetsgivare.
Domen från Arbetsdomstolen behöver inte nödvändigtvis betyda att det nu blir fritt fram för arbetsgivare att jonglera med anställdas arbetstider. I stället handlar det nu enligt facket om att se till att få in hårdare skrivningar i kollektivavtalen.
– Vi får täppa igen hålen på annat håll. Det är bara att inse att lagarna inte ger tillräckligt skydd för arbetstagare, säger Susanna Gideonsson, förbundsordförande för Handels, och får medhåll av Per Persson.
Men det är inte bara det arbetsrättsliga som är viktigt i den här frågan, enligt Susanna Gideonsson. I förlängningen handlar det också om personalens hälsa.
Coop-anställda nedslagna
Tidigare i höst släppte Handels en rapport om ohälsan i detaljhandeln. Där pekas otrygga anställningar, ensamarbete och låg bemanning ut som orsaker till ökande psykisk ohälsa och stress i branschen.
– För många i våra medlemsgrupper – visstidsanställda, deltidsanställda och timanställda – handlar både vardagar och helger om att stå standby, om att inte våga säga nej till erbjudanden av rädsla för att inte få chansen igen. De måste ständigt jaga timmar för att överleva, säger Susanna Gideonsson.
När Dagens ETC försöker kontakta de berörda på Coop Forum i Örebro meddelar Malin Bergvall att de är alldeles för nedslagna för att prata med medierna.
– De här personerna har haft olika stora anställningar, men nu hamnar de flesta på 25–30 timmar i veckan. Det är klart att det påverkar dem. Vissa har jobbat i 30–40 år. De mår dåligt, säger hon.
När Dagens ETC söker en kommentar från arbetsmarknadsminister Ylva Johansson hänvisar arbetsmarknadsdepartementet till statssekreterare Irene Wennemo.
– Jag ser allvarligt på när enskilda har svårt att försörja sig och planera sin framtid, trots att de arbetar. Det gäller inte minst för kvinnor, som arbetar deltid i större utsträckning än män, säger hon.
På frågan om domen gör att det kan bli aktuellt med framtida lagstiftning om heltid svarar hon mer undvikande:
– Regeringen arbetar för att heltid ska vara norm på arbetsmarknaden. Det är viktigt inte minst för att alla som jobbar i Sverige ska kunna leva på sin lön.