BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Jag blev rasande, säger en av de modersmålspedagoger som ETC Uppsala pratar med..
– Vi har yttrandefrihet och meddelarfrihet. Men många av mina kollegor har blivit så rädda att de inte vågar skriva under någon namnlista.
”Det är inget jag står för”
Uppmaningen att inte ”uppvigla” ska ha kommit dagen efter att ett antal modersmålspedagoger hade börjat sprida namnlistor till föräldrar och personal på olika förskolor. Dessutom ska en person i ledande ställning ha försökt påverka pedagoger att ta ned en Facebookgrupp som hade skapats i protest mot förslaget.
– Det är inget jag står för. Vi har yttrandefrihet och meddelarfrihet, säger Giggi Thomsson, chef för individstödet på kommunen, som ansvarar för modersmålsenheten.
Men det ska ha sagts på ett möte med modersmålspedagogerna?
– Det är inget jag känner till. Däremot är det viktigt att den information som förs ut är korrekt.
Flera pedagoger vi har talat med är däremot säkra på sin sak.
– Jag har aldrig hört ordet ”uppvigla” tidigare, så jag hittar inte på det här, säger en av dem.
En annan berättar att facket via en kollega har uppmanat henne att inte gå ut med sitt namn vid intervjuer för att inte riskera repressalier.
– De har försökt att inte göra föräldrarna upprörda. Det verkar också slumpmässigt vilka föräldrar som har fått ta del av kommunens eget informationsbrev. Och det brevet beskriver en förskönad version av förslaget.
Även Leena Westberg Eriksson, en av cheferna på modersmålsenheten, säger att det har rått samförstånd mellan förvaltningen, modersmålsenheten och facket om att inte bedriva opinionsbildning gentemot föräldrar förrän förslaget läggs fram till politikerna, och bekräftar därmed indirekt bilden av ett nedtystande.
Inte alltid lämpligt
Samma slutsats går att dra av ett brev som skickades ut till alla Uppsalas förskolor. Gitt Näsberg, chef för kommunala förskolan, skriver i brevet: ”Min bild är att vi ska låta dialogen ha den formella gången. Därför ser jag inte att förskolan till exempel ska upplåta anslagstavlor för upprop. ”
När jag frågar en anställd på en av förskolorna om brevet bekräftar hen att de har tagit emot den informationen, men ber mig att inte få sitt namn nämnt i text eller vid min intervju med chefen.
När jag ringer upp Gitt Näsberg säger hon att anledningen till att namnlistor inte får sättas upp på förskolan är att det är en del av barnens pedagogiska miljö.
– Det finns många som vill sätta upp lappar på våra anslagstavlor, till exempel idrottsföreningar och kyrkor, men vi tycker inte alltid att det är lämpligt heller, säger Gitt Näsberg.
Men i det här fallet rör det ju själva verksamheten, det är protester mot något som händer på själva förskolan.
– Ja, men det är modersmålspedagogerna och inte förskolan som vill sätta upp materialet. Det är kanske inte alla barn eller föräldrar som vill se det i den miljön.
Menar du att någon kan bli kränkt?
– Jag kan bara upprepa att vi inte tycker att namnlistor ska sättas upp i den miljön. Vi har rätt att inte upplåta anslagstavlorna.
Är det inte viktigt att föräldrar och personal får bilda sig en uppfattning och får möjlighet att i ett tidigt skede uttrycka sina åsikter?
– Jo absolut. Det är därför vi har informerat om förslaget innan beslut ska fattas, men vi uppmanar alla att skicka in sina synpunkter till kommunen.
Men är inte ett upprop på en anslagstavla just ett sätt att se till att föräldrar tidigt kan bilda opinion? Man når dem på det ställe där barnen finns?
– Visst borde föräldrarna få information, men det ska inte vara förskolornas uppgift, utan modersmålsenhetens. Dessutom finns det en Facebooksida där många föräldrar är med, så budskapet har ju nått ut.
Men de pedagoger ETC Uppsala har pratat med ger inte mycket för förklaringarna.
– De vill tysta ner oss, och de lyckas tyvärr. Jag och mina kollegor kommer från andra länder och har fått kämpa hårt för våra jobb. Nu kommer bara ett fåtal av oss att bli anställda, och ingen vill verka besvärlig.
