Taxibilar är en underutnyttjad resurs. Det menar Svenska taxiförbundet som i en ny rapport föreslår att taxibranschen ska få en större roll i framtidens kollektivtrafik i såväl städer som på landsbygden.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Enligt förslaget skulle resenärer kunna ringa efter en mindre bil vid behov inom kollektivtrafikavgiften. Det gäller till exempel sträckor med få resenärer, som ett komplement mellan mer vältrafikerade busshållplatser eller tågstationer. Funktionen skulle också kunna ersätta större bussar när det inte är rusningstrafik.
– Vi sköter redan färdtjänst, sjukresor och skolbussar. Men det här skulle innebära att man överför hela kollektivtrafikstänket till taxi. När man har testat anropsstyrd kollektivtrafik i Kalmar har man sett att det rent ekonomiskt är dubbelt så effektivt som traditionell kollektivtrafik med buss, säger Claudio Skubla, tf direktör för Svenska taxiförbundet, och hänvisar till en rapport av Handelns utredningsinstitut.
Spara pengar och värna miljön
I Uppsalaregionen kan det röra sig om att ersätta bussar på sträckor med få resenärer, där man uppfattar att det inte är hållbart att ha en linje. På så sätt kan kommunen spara pengar och samtidigt värna miljön, menar Skubla, som också påpekar att mindre privatbilism i stadskärnan leder till minskad trängsel och mindre behov av parkeringar.
Förslagen går också att tolka som att ni framför allt vill gynna taxinäringen.
– Självklart gynnar det taxibranschen. Men det handlar dessutom om att förbättra kollektivtrafiken så att fler ger upp privatbilen. Det är en win win-situation, säger Skubla som även hävdar att det skulle ta bort lyxstämpeln från taxin och i stället ge fler den mobilitet de har rätt till.
Hoppas på flera åtgärder
För att påskynda utvecklingen hoppas Svenska taxiförbundet på en rad åtgärder, till exempel stadsplanering med bilfria gator med undantag för taxi och hemtjänst. Man föreslår även kollektivtrafikupphandlingar som fokuserar mer på behovet
i stället för fordonet, undantag från trängselskatt precis som bussar och skatteavdrag för den som väljer bort privatbil.
Nationellt centrum för kollektivtrafik, eller K2, bedriver forskning inom kollektivtrafik och hållbarhet, bland annat på uppdrag av de tre storstadsregionerna. Föreståndare John Hultén ser positivt på en framtid med anropsstyrda bilar i kollektivtrafiken.
– Det här kan vara ett sätt att få fler att resa kollektivt, och därmed mer hållbart, säger han.
– Där det finns kraftiga resenärsflöden är nog konventionell kollektivtrafik fortfarande bäst. Men i många städer och på landsbygden kör vi stora bussar med få människor i, det är dyrt och inte särskilt effektivt. Anropsstyrd kollektivtrafik skulle delvis kunna ersätta den typen av busslinjer och möta behovet som finns på ett bättre sätt – och dessutom ta resenärerna närmare dit de ska.
Finns det inte en risk att människor börjar välja bort konventionell kollektivtrafik när de i stället kan ta en taxi från dörr till dörr?
– Den risken finns. Därför ska man i första hand se det här som att man skapar ett slagkraftigt och sammanhållet kollektivtrafiksystem, där man knyter ihop de kollektiva transporterna mer. Jag tror att vi kommer att se mer av den här typen av lösningar i framtiden.
Uppsala kommun har redan i dag avtal om anropsstyrda taxitjänster, till exempel på en sträcka i Heby kommun där busslinjen har dragits in till följd av den nya riksvägen som har anlagts.
Johan Örjes (C), andre vice ordförande i kollektivtrafiknämnden berättar att lösningen har haft en del barnsjukdomar.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Jag har hört en del synpunkter på servicen, till exempel att tidtabellen inte har fungerat eller att alla inte fått åka med. Men man prövar sig fram.
Han ställer sig överlag positiv till nya former för att ”lösa hela resan” – så länge det är ekonomiskt hållbart.
– Många är inne på att det behövs mer anropsstyrd trafik, och det är framför allt en bra möjlighet för orterna som ligger en bit från de största stråken. På landsbygden tror jag att man även fortsättningsvis kommer att behöva bilen, men målet är att man har bara en bil. I tätorten ska man däremot inte behöva någon. Anropsstyrd trafik kan vara en del på vägen mot de målen.
Han ser dessutom stora möjligheter till miljövinster.
– Jag tror att vi kommer att se fler mindre bussar i upphandlingen, anpassade för vissa tider eller sträckor, vilket är bra ur en miljösynpunkt. Då minskar vi också trängseln. Taxi skulle kunna användas för den sista delen av vissa resor.
Skeptisk till ekonomin
Även Bertil Kinnunen (S), ordförande i kollektivtrafiknämnden, förespråkar en bredare syn på vilka fordon som används inom kollektivtrafiken.
– Redan när vi satt i opposition pratade vi om att det inte behövs stora bussar överallt. Men huruvida det är taxibilar eller minibussar, och vilka bolag som sköter det, får man titta på.
Han ser också potentiella miljövinster – men är skeptisk till hur man skulle lösa den ekonomiska biten.
– Den anropsstyrda trafiken vi redan har i regionen är något av en försöksverksamhet. Den visar att det är dyrt att ha personal och bil i beredskap, även när den inte används. Nu har inte jag räknat på det här, men om vi ökar volymen anropsstyrd trafik så kan det leda till kraftigt ökade biljettpriser, inte minst om vi skulle väva in taxi generellt i kollektivtrafikavgiften. Då riskerar vi ett läckage i den andra änden – att folk använder privatbilen för att månadskortet är för dyrt.
