Ny forskning från USA visar att hjärnans belöningssystem vid hunger fungerar annorlunda hos personer med anorexi, rapporterar Sveriges radio.
– Det finns allt mer som tyder på att det finns biologiska skillnader som påverkar vilka som får anorexi och vilka som inte får det, säger Walter Kaye, professor i psykiatri vid University of California i San Diego, till SR.
Forskningen visar att kontrollgruppen som aldrig haft ätstörningar ökade aktiviteten i belöningssystemet när de var hungriga, en naturlig motivation till att vilja införskaffa mat när man känner hunger. Hos personer som haft anorexi såg man ingen sådan ökad aktivitet. Där aktiverades istället delar av hjärnan som har med självkontroll att göra. En förklaring till varför anorektiker kan låta bli att äta trots starka hungerkänslor.
Trots att de flesta blir botade ligger dödligheten hos anorektiker mellan 5 till 15 procent inom en 10 till 20 års period efter insjuknandet.
– Om vi förstår mer av vilka hjärnmekanismer som påverkar, kan det bli lättare att få fram bättre metoder att behandla anorexi, säger Walter Kay.
Nytt forskningsprojekt
I Sverige planeras ett liknande forskningsprojekt av Karolinska institutet och Stockholms centrum för ätstörningar, om biologiska och genetiska faktorer kopplat till ätstörningar. Det berättar Claes Norring, forskningsledare på Stockholms centrum för ätstörningar, för Dagens ETC.
– Den här studien visar att anorexi skulle kunna ha sin grund i ett slags genetisk sårbarhet, någonting man får med sig i arvet. Det är viktigt att man tar reda på vilka biologiska förutsättningar som kan finnas med i bilden. För att till exempel kunna urskilja olika undergrupper och sätta in förebyggande åtgärder, säger Claes Norring.