– Göteborg är extra utsatt. Fler städer ligger vid kusten, men i Göteborg har vi även älven som rinner genom staden vilket ger översvämningsrisker från fler håll, säger Lisa Ekström, klimatstrateg på stadsbyggnadskontoret.
Göteborgs stad har tagit fram simuleringar för hur staden i framtiden kan drabbas vid oväder och höjda havsnivåer. På kartor ser man hur Stampen, Gamlestaden, Lorensberg, Lindholmen bland andra skulle översvämmas och digitala visualiseringar som visar skräckscenarier på Gustav Adolfs torg och Linnéstaden dränkt av vatten. Detta kan bli verklighet om man inte gör tillräckligt för att förhindra det.
Antog översiktsplan
2019 var en milstolpe. Då antog kommunfullmäktige ett tematiskt tillägg om översvämningsrisker i stadens översiktsplan, där det fastslog hur staden ska rustas mot detta. Det handlar dels om att man numera måste bygga skydd för översvämningar vid nybyggnation i riskområden, vilket man redan börjat göra på Packhuskajen, Masthuggskajen och Skeppsbron, och dels om stora åtgärder för att skydda hela staden som måste göras inom 50 år. Det ska göras i två steg:
• 2040: Då ska man ha byggt högvattenskydd längs Göta älv och andra vattendrag vilket beräknas kosta cirka 10 miljarder. Dessutom ska flera åtgärder för att hantera skyfall ha gjorts som beräknas kosta 15–20 miljarder.
• 2070: Då ska man byggt yttre skyddsportar i älvmynningen som beräknas kosta cirka 10 miljarder.
Den totala summan beräknas alltså landa på mellan 35–40 miljarder kronor.
– Gör vi inte något kommer det kosta ännu mer. Det handlar inte bara om skador i fastigheter utan även att framkomlighetsproblem och störningar för kollektiv- och tågtrafiken kostar, säger Lisa Ekström.
Kostnader för 10 miljarder
Ett skyfall i Köpenhamn 2011 orsakade översvämningar och skador för 10 miljarder och översvämningar i Malmö 2014 ledde till skador för 600 miljoner. Vad det skulle kosta i Göteborg vet man inte, men riskerna handlar inte bara om pengar.
– Delar av Sahlgrenska och Östra sjukhusets områden riskerar att påverkas när det regnar mycket, vatten kan hamna intill vissa byggnader och tillfartsvägar. Blir det riktigt illa kan det bli så att ambulansen inte kommer fram på sina huvudgator. Vi vill också se till att det finns fungerande system för vatten, el och värme till göteborgare vid extrema väder, säger Lisa Ekström.
Enligt henne börjar tiden bli knapp. Om mindre än 20 år ska de första åtgärderna vara på plats.
– 20 år är inte jättemycket tid. Gällande högvattenskyddet så ska det planeras, upphandlas och projekteras och det är flera kilometer det handlar om. Så man får sätta fart om man ska hinna klart i tid, säger hon.
Kommunens tjänstemän har jobbat fram planer på det som behövs göras, men mycket står och stampar. Enligt Eva-Lena Torudd, planeringsledare för klimatanpassningssamordning på stadsledningskontoret, saknas pengar för att sätta planerna i verket.
– För att kunna genomföra åtgärder mot översvämningsrisker behövs beslut och budgeterade medel, säger hon.
Finansieringsfrågan svår
Frågan är vem som ska finansiera det hela är inte helt enkel. Kommunen har ett ansvar när det byggs nytt men inte för att skydda befintlig bebyggelse, där har varje enskild fastighetsägare ansvaret. Som VA-huvudman har kommunen ansvar för att dagvattensystemet har kapacitet för normal nederbörd, men inte för kraftigare regn. Frågan är också om staten har ett ansvar i detta, eftersom det även skyddar statens intressen som till exempel järnvägar och hamnverksamhet. Göteborgs kommunstyrelse har gett stadsledningskontoret i uppdrag att utöva statligt påverkansarbete för finansiering av klimatanpassningsåtgärder.
– Det är ett arbetet som kan ta tid och som behöver hanteras politiskt om statliga bidra för klimatanpassningsåtgärder ska kunna erhållas likt som för naturolyckor. Initialt kan ett alternativ vara finansiering via kommunala skattemedel, även ett sådant alternativ behöver hanteras politiskt, säger Eva-Lena Torudd.
Vill att staten betalar
Kretslopp och vattennämnden beslutade förra veckan att anta en modell för hur skyfallsinvesteringar ska bekostas som bygger på just skattemedel, men även på bidrag från exploateringar. Det handlar om åtgärder för att samla, avleda och fördröja vatten som beräknas kosta över en miljard kronor och det är förvaltningen som förslagit hur detta ska finansieras.
– Nu har vi en finansieringsmodell på plats i Göteborg och nu behöver vi be kommunfullmäktige om att ge oss skattemedel i budgeten 2022 för att vi ska kunna bygga de här skyfallsanläggningarna, säger Andreas Severinsson, avdelningschef för stadsutveckling på Kretslopp och vatten.
Bland kommunpolitikerna är det tydligt att det finns en förhoppning om att staten ska hjälpa till att finansiera översvämningsskydden. Ordförande i miljö- och klimatnämnden Emmyly Bönfors (C) menar att det är ett problem att så mycket ansvar läggs på kommunerna.
– Vi som ligger vid kusten får lägga oerhörda summor på att lösa de problemen som egentligen är rikstäckande. Göteborg är en viktig stad för hela landet exempelis med tanke på vår stora hamnverksamhet. Jag skulle vilja att den nationella politiken aktualiserar frågan om klimatanpassning i mycket högre utsträckning, säger hon.
”Inte valt att avsätta pengar”
Miljöpartiets kommunalråd Karin Pleijel anser att det är rimligt att staten i alla fall betalar för de yttre portarna.
– Klimatförändringarna är inget som Göteborg stad råder om ensamma. Men när det är gäller älvkantsskyddet är det mer rimligt att staden finansierar det, vi jobbar med det nu i stadsutvecklingen. För befintlig bebyggelse skulle man kan tänkta sig att en dellösning där man hjälps åt, säger hon.
Hon påpekar att rödgrönrosa har klimatanpassningsåtgärder som en post i sin föreslagna budget för 2021, men inte Alliansen.
– Alliansstyret i Göteborg har valt att inte avsätta pengar till det här, vilket är olyckligt, säger Karin Pleijel.
Emmyly Bönfors menar att Alliansen har avsatt pengar för detta i sin budget och pekar på de högvattenskydd som byggs vid nybyggnationer och att kretslopp och vatten fått 10,5 miljoner för arbete med dagvatten och skyfall.
– Så vi jobbar med både skyfall och älvkantsskydd. Det krävs omfattande resurser för att säkra staden, men samtidigt måste vi göra detta. Man får ta en del i taget, säger hon.
