– Om man ligger högt på den skalan så har jag inte varit med om att man inte har fått förtur, säger hon.

Är det möjligt att få förtur om man utsatts av någon annan än en partner eller annan närstående?

– Ja, det har beviljats. I de fallen handlar det om att göra en bedömning av hur farligt det är. Där ligger polisens utredning till grund för beslutet. Det måste vara allvarligt om man ska komma i fråga om förtur. Det räcker inte att man har bråkat med sin granne. Sedan vet jag något exempel där ­någon i princip blivit mord­hotad, då blir förturen godkänd.

I det här fallet är han åtalad för olaga hot. Borde inte det räcka?

– Jag kan inte svara på det. Man måste titta på varje enskilt fall. Om någon är utsatt för hot och det är polisanmält och utredningen visar att personen svävar i allvarlig fara har man rätt till förtur, som jag ser det. Men det är svårt att säga.

Enligt statistik som Fi i Stockholm har tagit fram är det allt färre som ges förtur på grund av våld. År 2020 beviljades bara nio procent av ansökningarna. Roks ordförande Jenny Westerstrand säger att hon inte vet ett enda fall där en kvinna fått förtur på flera år.

– Att ha någonstans att ta vägen är en förutsättning för att kunna gå, säger hon.

Hon säger att det är absurt att det är så svårt att byta bostad.

– Det är ett generellt problem, men för den som måste flytta blir det en allvarlig kris när så stora hinder finns, säger Jenny Westerstrand.

Ann-Margarete Livh säger att det också spelar roll vilka möjligheter personen har att lösa sin bostadssituation själv. 

– Om man bott i allmännyttan länge kan man själv byta sin lägenhet, säger hon.

Hon har sökt 20 lägenheter i internkön och annonserat efter byte utan resultat.

– Det verkar jättehemskt för henne. Det låter förskräckligt. Jag kommer inte ihåg ärendet men jag ska gå tillbaka och titta lite på handlingarna.

Innebär det att beslutet kan rivas upp?

– Nej, så går det inte till. För att vi ska kunna göra en ny prövning måste hon komma in med nya uppgifter.