En annan kvinnlig läkare skrev ut enorma mängder av starkt beroende opioider och bensodiazepiner till patienter med kända missbruksproblem, varav den yngsta är född 2003. Även i det fallet dröjde det ett år innan läkaren stoppades.

Stort mörkertal

I de allra flesta fallen är det apoteken som slagit larm. Apotekarna har nämligen anmälningsplikt när de misstänker att läkare skriver ut onormalt mycket läkemedel till patienter. Förra året kom det in totalt 323 anmälningar gällande just överförskrivningar. Det är fler än någonsin tidigare. 2020, som också var ett rekordår, fick man in 295 anmälningar.  

På en mindre ort kan det vara svårt om man upplever att det kan uppstå en hotfull situation.

Fredrik Boström, chefsfarmaceut vid Apoteksföreningen, misstänker att det fortsatt finns en stor underrapportering.

– Man kanske inte vill skylta med sitt namn när man gör en anmälning för det blir en offentlig handling. På en mindre ort kan det vara svårt om man upplever att det kan uppstå en hotfull situation.

En annan anledning till att farmaceuter drar sig för att anmäla är att man upplever att det inte får någon effekt.

– Ivo har väldigt långa anmälningstider. Om man ser att ingenting händer och samma läkare får fortsätta förskriva narkotiska läkemedel blir man kanske mindre motiverad att anmäla.

Behövs ett nationellt system

Att det ändå skett en viss ökning i anmälningar hoppas Fredrik Boström handlar om att apoteken ändå har blivit bättre på att uppmärksamma och anmäla än att förskrivningarna har gått upp. Fredrik Boström tycker att ett datadrivet system borde användas för att se om läkare sticker ut i förskrivningsmönster. Det ska inte behöva gå så långt att man upptäcker det på ett apotek.

– För det är också svårt att se mönster på apotek om det är patienter som går till olika apotek. 

I september tillsatte regeringen en utredning som ska undersöka tillsynen för läkemedelsförskrivningar med syfte att ”motverka felaktiga förskrivningar och förhindra att offentliga medel går till kriminella och oseriösa aktörer”.

Totalt beroende på 14 dagar

Ewa Styfberg arbetar deltid på RFHL Göteborg, en förening som arbetar med personer som har ett läkemedelsberoende. Hon har själv egna erfarenheter av att bli beroende av läkemedel – och att komma ur beroendet. 

– Problemet uppmärksammas inte tillräckligt och det kan förstås leda till svåra konsekvenser och även död.

Per Sternbeck, som är ordförande för en liknande förening, Equal Stockholm, varnar för att tvärt avsluta förskrivningen kan göra personen i fråga mycket sjuk i abstinens. Han håller med om att läkare måste vara tydliga med att tala om risker, bensodiazepiner fungerar väldigt bra mot akut ångest men det kan ta endast 14 dagar innan man är beroende. 

– Så det är viktigt att få till ett informerat samtycke och göra insatsen kort och därefter ta ett uppehåll. En del ångest kan säkert också vara bättre att försöka lösa genom samtal med psykologer eller behandlare snarare än det kemiska spåret som man främst är inne på när det gäller psykisk ohälsa i Sverige idag. 

Men när det har gått för långt så krävs andra åtgärder. Per Sternbeck rekommenderar de personer som han möter att försöka göra en nedtrappning på egen hand, med stöd av en förening, för att inte riskera att läkarna stryper hela förskrivningen. 

– Det är möjligt om man gör det i sin takt. Det samhället samtidigt bör göra är att bedriva en evidensbaserad vård, det vill säga erbjuda adekvat hjälp för patienterna att sluta ta de beroendeskapande medlen. 

”Majoriteten sköter sig prickfritt”

Läkarförbundets förste vice ordförande, Lars Rocksén tycker att ökningen av anmälningar måste sättas i ett större perspektiv. Han anser att den absoluta majoriteten av läkarna sköter sig prickfritt.

– Anmälningarna om överförskrivning gäller en mycket liten andel av antalet recept. Även om det tyvärr förekommer att enskilda läkare missbrukar det förtroende som förskrivningsrätten innebär vill jag ändå hävda att det är väldigt ovanligt att så sker. 

Samtidigt finns det en problematik med överskrivningar som förbundet är medvetna om.

Arbetsgivaren har också ett ansvar för att en stressig arbetsmiljö inte bidrar till ett felaktigt beteende.

– Det diskuteras både i interna forum och i mer opinionsbildande aktiviteter som debattartiklar och olika utspel. Arbetsgivaren har också ett ansvar för att en stressig arbetsmiljö inte bidrar till ett felaktigt beteende.

När Ivo får in anmälningar om läkare misstänkta för överförskrivningar tar utredningen i genomsnitt 17 månader. Orsaken till det är högt inflöde av ärende, uppger Marie Åberg, avdelningschef på Ivo.

– Det är viktigt att våra tillsyner är rättssäkra och att vi har tillräckligt med underlag för att kunna, exempelvis föreslå återkallelse av en legitimation då det är en ingripande åtgärd. Det är så klart inte optimalt med långa handläggningstider, där har vi ett pågående arbete för att vända den trenden.

Hur arbetar ni för att minska utredningstiden? 

– Det handlar om bättre resurssättning och en effektivare handläggning. Vi har renodlat i organisationen så att vi har dedikerade medarbetare som arbetar specifikt med ärendeslaget legitimerad personal.