Men hur mycket LO och sidoorganisationerna än mullrar har de inga egna ombud på vårens partikongress. Den som vill bilda sig en uppfattning om hur styrkeförhållanden ser ut när partiets politik ska läggas fast får vända blicken mot de 26 distrikten. Långt ifrån alla har ännu tagit ställning, men klart är att det finns ett betydande stöd för att låta staten gå med underskott för att låna till investeringar.

Redan i våras, innan partiledningen gjorde upp med Tidöpartierna, beslutade Socialdemokraterna i Fyrbodal och Västernorrland att skicka in kongressmotioner om att tillåta underskott. Efter överenskommelsen har Stockholm stad, Göteborg stad och Kronoberg gjort det samma. Skåne driver linjen sedan länge. Sannolikt tar också Jönköping beslut i samma riktning när distriktsstyrelsen möts på fredag. Nyligen sällade sig också Socialdemokraterna i Sjuhäradsbygden till skaran.

”Vi har nu en överenskommelse på plats, men landets grundläggande behov måste vara överordnade. Först behöver vi identifiera vilka bristerna är och vad det kostar att åtgärda dem”, skriver distriktet i en kongressmotion där ett av förslagen är att investeringar ”om så krävs” ska finansieras med lån genom underskott.

”Risk för våt filt”

Flera av dem som tagit ställning för en mer expansiv linje betonar att det inte handlar om att bryta den överenskommelse som gjorts, utan att söka stöd för en ny uppgörelse. Att Socialdemokraterna gjort överenskommelser med andra partier får inte hindra att man tar ställning till vad man själva vill som parti, understryker Petter Löberg, delegationsledare på kongressen för Socialdemokraterna i Sjuhärad.

– Risken är att vi lägger en våt filt över den ekonomisk-politiska debatten och säger att ”vi har ett ramverk på plats som vi måste hedra”. Vi gör våra egna vägval och en förhandling är något helt annat, säger Löberg som också är riksdagsledamot.

Bland dem som står bakom ett balansmål är ett vanligt argument att om man är återhållsam med statens pengar finns utrymme att satsa när det väl behövs, exempelvis i lågkonjunktur. Men Petter Löberg anser att det kan behöva anpassas till vad som sker i omvärlden, exempelvis om lågkonjunkturen förlängs och fördjupas.

– Det kan aldrig vara hugget i sten. Det kan ske förändringar i omvärlden som gör att vi behöver ompröva även ett avtal.

När överenskommelsen om balansmålet gjorts beskrev partiledaren Magdalena Andersson det som en ”segerns dag” för Socialdemokraterna. Någon stark intern opinion ville hon inte kännas vid efter att riksdagsgruppen sammanträtt.

– Den här diskussionen hade vi på kongressen också. Det var en liten minoritet som tyckte att vi skulle driva statsfinanserna med omfattande underskott, sa Andersson till TT.

Jämn kamp

Den som nu räknar ombud inför den stundande bataljen på kongressen kan konstatera att styrkeförhållandena är jämnare än vad partiledaren gav sken av. De sju distrikt som hittills ställt sig bakom finansiering med underskott samlar tillsammans 119 av de 175 ombud som behövs för att få majoritet. Om Jönköping följer efter blir summan 131.

Alla distrikt har inte skickat in några ekonomisk-politiska motioner till kongressen och har ännu inte tagit ställning i frågan. I ett antal distrikt har däremot tunga arbetarkommuner, det vill säga partiets högsta beslutande organ på kommunnivå, tagit ställning för lånefinansiering med underskott. Dalarna – som stod bakom den linjen redan på kongressen 2021 – är ett av dessa. Gävleborg, Värmland och Göteborgsområdet är tre andra. Om samtliga ombud i dessa distrikt skulle rösta för att låta staten gå med underskott skulle det innebära 176 röster och en majoritet på kongressen. Det ska dock påpekas att de som är nöjda med partiledningens linje i regel tar ställning senare i processen.

”Kan bli press på ombuden”

Beslut på S-kongresser fattas i regel inte på samma sätt som på exempelvis V:s eller MP:s, där man röstar sig fram till det förslag som ska gälla. Istället mejslas kompromisser fram i förhandlingar i slutna rum där distrikt och partiledning kommer överens. Uppskattningar av hur många ombud som företräder olika ståndpunkter ska därför ses som en mätare på styrkeförhållanden inför sådana förhandlingar.

I distrikt som inte tagit ställning kan det nu vänta en tuff dragkamp om vilken linje ombuden ska driva. Även i traditionellt solitt högerlutande distrikt finns arbetarkommuner som ställt sig bakom finansiering med underskott, som Solna i Stockholms län. Ombuden utses av arbetarkommunerna eller av flera arbetarkommuner tillsammans, men samlas i delegationer som företräder distrikten. Frågan är hur ombuden ska agera när deras arbetarkommun och distrikt tycker olika.

– Det kan bli hård press på ombuden. I flera distrikt har man en tradition av att delegationsledaren leder, säger en S-källa.

Dagens ETC söker Magdalena Andersson.